BESLUT

Fällande 7679/UL/21
Hufvudstadsbladet

Väsentligt fel, rättelse av fel

I en kolumn i Hufvudstadsbladet fanns ett väsentligt fel som tidningen rättade först fem månader efter att begäran om rättelse gjorts och efter att man fått reda på att anmälan tagits upp för behandling av Opinionsnämnden för massmedier. 

Fällande 7661/PL/21
Östnyland

Integritetsskydd

Tidningen publicerar regelbundet uppgifter om alla de fastighetsöverlåtelser till ett värde av minst 150 000 euro som gjorts inom vissa områden för vilka man skaffar fram uppgifter från Lantmäteriverket. Tidningen publicerar köparnas och säljarnas namn, fastighetens exakta adress samt pris. Den prisgräns som tidningen valt utgjorde inte i sig en tillräcklig journalistisk grund för att publicera namnet på en privatperson som köpt en bostadsfastighet i kombination med adressen.

Fällande 7446/SL/20
Vasabladet

Integritetsskydd, väsentligt fel

Tidningen publicerade en artikel där den intervjuade berättade om sin vän som hamnat på intensivvårdsavdelning till följd av coronasmitta. Artikeln behandlade vännens sjukdomsförlopp på ett så långtgående och detaljerat sätt att det skulle ha förutsatt den berörda personens godkännande.

Fällande 7418/IL/20
Nyhetsbyrån SPT

Citering

Nyhetsbyrån SPT skickade till sina kunder en artikel där gymnasier rankades enligt studentexamensresultat. Artikeln byggde helt och hållet på arbete som utförts av en annan redaktion, vilket entydigt borde ha framgått av texten. Källan borde ha nämnts redan i rubriken eller tydligt i början av artikeln.

Friande 7391/YLE/20
Svenska Yle

Integritetsskydd, sanningsenlig informationsförmedling, väsentligt fel

Svenska Yle berättade att en anställd hos ett visst företag hade konstaterats smittad med corona. Smittan och de åtgärder som vidtagits med anledning av den var av exceptionellt stor betydelse lokalt sett. Den smittade kunde utifrån artikeln på sin höjd identifieras bland de personer som kände till att personen var sjukledig.

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Fällande 7679/UL/21

Vastaaja: Hufvudstadsbladet

Asia: Väsentligt fel, rättelse av fel

Ratkaistu: 29.9.2021

I en kolumn i Hufvudstadsbladet fanns ett väsentligt fel som tidningen rättade först fem månader efter att begäran om rättelse gjorts och efter att man fått reda på att anmälan tagits upp för behandling av Opinionsnämnden för massmedier. 

Anmälan 14.4.2021

Anmälan gäller kolumnen ”Vi måste lära våra söner att inte trakassera, våldta och mörda kvinnor” som publicerades på Hufvudstadsbladet webbplats 8.4.2021 och i den tryckta tidningen 9.4.2021.
https://www.hbl.fi/artikel/vi-maste-lara-vara-soner-att-inte-trakassera-valdta-och-morda-kvin nor/

Enligt anmälan påstods det i artikeln felaktigt att 97 procent av alla kvinnor i England har utsatts för sexuella trakasserier. Enligt anmälaren är den korrekta siffran 71 procent. Anmälaren hänvisade till en färsk undersökning där det även konstaterats att när man granskar enbart gruppen kvinnor i åldern 18–24 år i Förenade kungadömet stiger andelen som upplevt trakasserier till 86 procent, inte 97 procent som det hävdas i rättelsen av artikeln. Anmälaren påpekade också i sin begäran om rättelse att undersökningen gällde hela Förenade kungadömet och inte enbart England.

Anmälaren har begärt att tidningen ska korrigera sin artikel 9.4.2021. Tidningen har inte svarat anmälaren och rättade sin artikel först när man fått reda på att ärendet tagits upp för behandling i Opinionsnämnden för massmedier fem månader efter att begäran om rättelse gjorts. 

Chefredaktörens svar 20.9.2021

Vastaavan päätoimittajan Erja Yläjärven mukaan kantelun kohteena oleva teksti on tyypillinen kolumni, jossa kirjoittaja esittää oman mielipiteensä laajemmasta ilmiöstä. Kolumnissa esitetään näkemyksen tueksi tekstissä useita esimerkinomaisia lukuja ja tietoja. 

Päätoimittajan mukaan alkuperäisessä kolumnissa kerrottiin, että 97 prosenttia englantilaisista naisista on kokenut seksuaalista häirintää. Luku perustui englantilaiseen kyselytutkimukseen, josta useat kansainväliset mediat uutisoivat. (https://www.unwomenuk.org/site/wp-content/uploads/2021/03/APPG-UN-Women-Sexual-H arassment-Report_Updated.pdf).

Päätoimittajan mukaan tieto oli kolumniin alun perin poimittu Open Access Government -sivustolta, joka kertoo tutkimuksesta edelleen nimenomaan otsikolla “Research finds that 97% of women in the UK have been sexuyally harassed” .(https://www.openaccessgovernment.org/97-of-women-in-the-uk/105940/)

Päätoimittaja toteaa, että JSN:n käsittelyynottopäätöksen jälkeen lehti on käynyt läpi tutkimusta tarkemmin ja on nyt oikaissut asian sekä verkkosivuillaan että painetussa lehdessä.
 
Hufvudstadsbladet myöntää, että luvussa sekä yllämainitussa otsikossa on ollut epätarkkuus siltä osin, että uutisoitu luku on koskenut 18 – 24-vuotiaiden ikäluokkaa eikä kaikkia englantilaisia naisia. Kolumnista puuttui siis alun perin viittaus ko. ikäluokkaan tai vastaava tarkennus.

Päätoimittaja toteaa, että kyselytutkimuksen mukaan tämän ikäluokan nuorista naisista 86 prosenttia kertoi aktiivisesti kohdanneensa seksuaalista häirintää ja vain kolme prosenttia ei muistanut koskaan kokeneensa mitään häirintää. 97 prosenttia nuorista naisista on siis joko kokenut häirintää tai ei ainakaan sano, ettei ole kokenut sitä.

Päätoimittajan mukaan monet kansainväliset mediat uutisoivat 97 prosentin osuudesta tuoreeltaan. Vaikka osa tutkimuksesta uutisoinneista tiedotusvälineistä on sittemmin korjannut alkuperäisen luvun 97 prosentista 86 prosenttiin, ei 97 prosenttia sellaisenaan voi tämän ikäluokan osalta pitää yksiselitteisesti vääränä tai virheellisenä lukuna, koska ainoastaan kolme prosenttia katsoo yksiselitteisesti, ettei ole tullut häirityksi.

Päätoimittajan mukaan jutun kirjoittaja ei alun perin kiinnittänyt huomiota ikäluokkarajaukseen kirjoittaessaan 97 prosentista, mitä HBL ei edelleenkään ikäluokan osalta pidä virheellisenä. Kolumnissa ei keskitytty ko. tutkimuksen läpikäymiseen vaan muun argumentaation tueksi kerrottiin joitakin esimerkkejä korkeista häirintäluvuista.


Beslut

JR 20: Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns.

Rättelsen ska ges så stor publicitet som felets allvar kräver. Om artikeln innehåller flera sakfel eller om felet kan orsaka stor skada, ska redaktionen publicera en ny artikel där den felaktiga informationen specificeras och rättas.

På webben räcker det inte med att ta bort den felaktiga informationen eller artikeln för att rätta till ett väsentligt fel, utan allmänheten ska informeras om felet samt om hur och när det har rättats till.

Medierna ska gärna klargöra enligt vilken praxis och vilka principer de rättar sina fel. 

Hufvudstadsbladet publicerade en kolumn på nätet och i den tryckta tidningen där det hävdades att 97 procent av alla kvinnor i England hade upplevt sexuella trakasserier. Anmälaren märkte att tidningens uppgifter baserade sig på en nyligen publicerad undersökning. Enligt undersökningen var det dock 71 procent av alla kvinnor i åldern 18–55+ år i Förenade kungariket, inte enbart i England, som hade upplevt sexuella trakasserier. Anmälaren begärde att tidningen skulle korrigera sin artikel. Tidningen rättade inte sin artikel innan man av Opinionsnämnden för massmedier fick reda på att anmälan tagits upp för behandling mer än fem månader efter att anmälaren begärt rättelse.

Nämnden konstaterar att Hufvudstadsbladet i sin kolumn behandlade en samhälleligt viktig fråga. I kolumnen förekom dock ett väsentligt fel när det hävdades att 97 procent av de engelska kvinnorna hade upplevt sexuellt trakasserier när den korrekta andelen var 71 procent. Det väsentliga felet var en följd av att tidningen inte hade gått till ursprungskällan och kontrollerat sina uppgifter. Nämnden anser att användningen av England och engelska är inexakt när man avser Förenade kungariket och dess medborgare. Dock handlade det om en kolumn, där språkbruket är friare, och det fanns ingen risk för förväxling.

Nämnden påpekar att tidningen hade kunnat rätta det väsentliga felet genast när man fick anmälarens begäran om rättelse via e-post. Meddelandet var klart och tydligt och innehöll en begäran om att felet skulle rättas utan dröjsmål. Begäran om rättelse hade sänts såväl till chefredaktören som till den redaktör som skrivit artikeln.  

Nämnden konstaterar att Hufvudstadsbladet inte rättade sin artikel i enlighet med punkt 20 i Journalistreglerna. Rättelsen dröjde länge och förlorade därför i betydelse. 

Opinionsnämnden för massmedier anser att Hufvudstadsbladet har brutit mot punkt 20 i Journalistreglerna och ger tidningen en anmärkning.           

Beslutsdatum:
29.9.2021

Beslutsfattare:
Kyösti Karvonen (1:a vice ordförande), Heidi Finnilä, Valpuri Mäkinen, Riikka Mäntyneva, Alma Onali, Hanna Parhaniemi, Harto Pönkä, Tuomas Rantanen, Jukka Ruukki, Henrik Rydenfelt 

    
 

Tämä päätös on avattu 136 kertaa