BESLUT

Fällande 7679/UL/21
Hufvudstadsbladet

Väsentligt fel, rättelse av fel

I en kolumn i Hufvudstadsbladet fanns ett väsentligt fel som tidningen rättade först fem månader efter att begäran om rättelse gjorts och efter att man fått reda på att anmälan tagits upp för behandling av Opinionsnämnden för massmedier. 

Fällande 7661/PL/21
Östnyland

Integritetsskydd

Tidningen publicerar regelbundet uppgifter om alla de fastighetsöverlåtelser till ett värde av minst 150 000 euro som gjorts inom vissa områden för vilka man skaffar fram uppgifter från Lantmäteriverket. Tidningen publicerar köparnas och säljarnas namn, fastighetens exakta adress samt pris. Den prisgräns som tidningen valt utgjorde inte i sig en tillräcklig journalistisk grund för att publicera namnet på en privatperson som köpt en bostadsfastighet i kombination med adressen.

Fällande 7446/SL/20
Vasabladet

Integritetsskydd, väsentligt fel

Tidningen publicerade en artikel där den intervjuade berättade om sin vän som hamnat på intensivvårdsavdelning till följd av coronasmitta. Artikeln behandlade vännens sjukdomsförlopp på ett så långtgående och detaljerat sätt att det skulle ha förutsatt den berörda personens godkännande.

Fällande 7418/IL/20
Nyhetsbyrån SPT

Citering

Nyhetsbyrån SPT skickade till sina kunder en artikel där gymnasier rankades enligt studentexamensresultat. Artikeln byggde helt och hållet på arbete som utförts av en annan redaktion, vilket entydigt borde ha framgått av texten. Källan borde ha nämnts redan i rubriken eller tydligt i början av artikeln.

Friande 7391/YLE/20
Svenska Yle

Integritetsskydd, sanningsenlig informationsförmedling, väsentligt fel

Svenska Yle berättade att en anställd hos ett visst företag hade konstaterats smittad med corona. Smittan och de åtgärder som vidtagits med anledning av den var av exceptionellt stor betydelse lokalt sett. Den smittade kunde utifrån artikeln på sin höjd identifieras bland de personer som kände till att personen var sjukledig.

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Fällande 7446/SL/20

Vastaaja: Vasabladet

Asia: Integritetsskydd, väsentligt fel

Ratkaistu: 27.1.2021

Tidningen publicerade en artikel där den intervjuade berättade om sin vän som hamnat på intensivvårdsavdelning till följd av coronasmitta. Artikeln behandlade vännens sjukdomsförlopp på ett så långtgående och detaljerat sätt att det skulle ha förutsatt den berörda personens godkännande.

Anmälan 10.9.2020

Anmälan gäller artikeln "Ann-Sofie fick covid-19 – ”Jag vill inte att folk ska vara rädda för mig bara för att jag varit sjuk”" som Vasabladet publicerade på nätet 29.6.2020 samt en version av artikeln som tidningen publicerade i sin pappersupplaga dagen därpå "Ann-Sofie insjuknade i covid-19" samt lyftet på förstasidan ”Skrämmande att viruset slår så olika”. 

Anmälaren är den coronapatient som förekommer anonymt i artikeln och vars sjukdomsförlopp den ursprungliga versionen av artikeln huvudsakligen redogör för. Beskrivningen baserade sig på en intervju med anmälarens vän.

Enligt anmälaren publicerade Vasabladet artikeln utan hennes godkännande och bröt således mot god journalistisk sed. Även om anmälarens vän också berättade om sina egna coronasymtom fokuserade största delen av artikeln på anmälaren och hennes sjukdomsbild.

I artikeln berättades att anmälaren hade legat i respirator sedan mitten av juni och att hon då det var som svårast svävade mellan liv och död. Det framgick också att anmälaren bor i Sverige men är hemma från Österbotten. I artikeln berättades också detaljer om var anmälaren har vistats och vilka sjukhus hon fått vård på. Enligt anmälaren innehöll artikeln många detaljer och läsarna har bland annat fått veta att anmälarens syster jobbar som läkare. Tidningen refererade till och med till privata meddelanden som anmälaren har skickat till den vän som intervjuats för artikeln.

Enligt anmälaren innehöll artikeln också flera fel: Det sades bland annat att anmälaren vid tidpunkten för publicering var på bättringsvägen och att man hoppades kunna koppla bort respiratorn inom kort. Detta stämde inte enligt anmälaren. Vid den tidpunkt då artikeln publicerades var anmälarens infektionsvärden på uppgång och läkarna visste inte om hon skulle klara sig. Inte heller påståendet att hon led av kattallergi stämmer, enligt anmälaren.

Eftersom anmälaren var nedsövd när artikeln publicerades hade hon själv inte haft någon möjlighet att godkänna publiceringen och inte heller anmälarens familj var medvetna om artikeln. Enligt anmälan hade tidningen inte varit i kontakt med någon annan än den bekant som intervjuades i artikeln och kunde såldes inte granska att de uppgifter hon uppgav stämde. Om anmälaren eller hennes familj hade tillfrågats skulle de enligt anmälaren ha sagt nej till publiceringen.

Tidningen publicerade inte anmälarens namn utan hänvisade till henne som ”kompisen från Österbotten”. Anmälaren anser dock att artikeln gav så mycket information om hennes bakgrund och sjukdomsbild att hennes anonymitet inte skyddades tillräckligt. Anmälaren anser att hon kunde identifieras utifrån artikeln, i synnerhet eftersom hennes bekant figurerade med namn och bild. Anmälaren bedömde att hon utifrån texten var lätt att identifiera i österbottniska kretsar. Samtidigt som artikeln i Vasabladet publicerades lade vännen som intervjuades upp ett inlägg på Facebook med anmälarens namn och bild och detta fick stor spridning.

Med tanke på ämnets känsliga och privata natur anser anmälaren att tidningen borde ha försäkrat sig om att hennes familj var medveten om publiceringen. Att läsa intervjun i tidningen samtidigt som anmälaren kämpade för sitt liv på sjukhuset blev en chock för familjen.

Samma kväll som den artikel som anmälan gäller publicerades på nätet mejlade en vän till anmälaren tidningen för att fråga om de varit i kontakt med anmälarens anhöriga innan artikeln publicerades. Dagen efter tog reportern som skrev artikeln kontakt med anmälarens bror som önskade att alla detaljer som gällde anmälaren skulle strykas ur artikeln. Tidningen uppdaterade sin artikel på nätet den 30 juni kl. 15 och strök alla ställen som gällde anmälaren. Artikeln hade då legat ute på webben i 19 timmar och hade blivit delad flera gånger på Facebook.

Efter att ha tillfrisknat så pass att hon informerats om artikeln av sin familj tog anmälaren kontakt med tidningen och berättade att hon inte skulle ha godkänt artikeln. Enligt anmälaren beklagade chefredaktören det inträffade och sa att mycket kunde ha gjorts annorlunda men att det tyvärr inte är möjligt att göra det gjorda ogjort. Tidningen erkände dock inte offentligt sitt misstag och anmälaren önskade en rättelse där det hade framgått att artikeln hade publicerats utan anmälarens godkännande.

Enligt anmälan bröt tidningen i första hand mot punkt 20 i Journalistreglerna, enligt vilken väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Anmälaren motiverar sin ståndpunkt med det faktum att även om tidningen tidigt blev informerad om att anmälarens familj inte godkänt publiceringen så tog det till kl.15 följande dag innan artikeln korrigerades. I versionen på webben stod det att artikeln hade uppdaterats och att vinklingen hade ändrats. Enligt anmälarens åsikt borde tidningen dock tydligare ha informerat om att artikeln hade ändrats eftersom den hade publicerats utan anmälarens godkännande. I pappersversionen publicerades enligt anmälarens uppgifter ingen rättelse alls.

Enligt anmälan bröt tidningen också mot punkt 27 i Journalistreglerna, enligt vilken omständigheter som hör till privatlivet och är särskilt känsliga kan publiceras bara med tillåtelse av vederbörande eller om de har en ovanligt stor samhällelig betydelse. Anmälaren motiverar sin ståndpunkt med att tidningen på inget sätt hade försäkrat sig om att hennes familj godkänt publiceringen eller att de fakta som presenterades i artikeln stämde. På tidningen var man medveten om detta eftersom man i artikeln uttryckligen konstaterade att man valt att hänvisa till anmälaren som ”kompisen från Österbotten” eftersom hon var nedsövd och inte kunnat ta ställning till om hon vill figurera i artikeln. Även om anmälarens namn inte nämndes i artikeln anser hon inte att hon varit anonym.

Anmälaren har till sin anmälan bifogat sin korrespondens med Vasabladets chefredaktör.

Utöver de punkter i Journalistreglerna som nämns i anmälan har nämnden också behandlat punkt 28, eftersom den också har tolkats vara central med tanke på anmälan.


Chefredaktörens svar 26.11.2020

I sitt svar beklagar biträdande chefredaktör och ansvarig utgivare för Vasabladet Nina Dahlbäck att artikeln hade kommit som en chock för anmälaren. Även om tidningen inte anser att den har brutit mot punkterna 20 och 27 i Journalistreglerna hade den enligt chefredaktören kunnat ha iakttagit större diskretion före publiceringen och utelämnat en del av de detaljer om anmälaren som förekom i originaltexten. 

Artikeln skrevs i juni 2020 när Vasabladet fortfarande bara hade publicerat ett fåtal artiklar om coronasmittade personer med anknytning till Österbotten. Vid tidpunkten för publiceringen hade det funnits totalt cirka 60 bekräftade coronafall i Österbotten (i slutet av november, när genmälet till anmälan skrevs, var antalet fall närmare 1 100). Bland en del av österbottningar, liksom även bland finländarna i övrigt, rådde enligt chefredaktören en viss misstro mot myndigheterna. Samtidigt hävdades det att coronaviruset inte är “värre än en vanlig influensa”. Således bedömdes ämnet enligt chefredaktören vara av allmänt intresse: det var viktigt att berätta för en österbottnisk läsekrets att covid-19 är en allvarlig sjukdom som kan drabba vem som helst. 

Tidningen intervjuade en person som insjuknat till följd av coronaviruset och som också uttryckte sin oro över sin vän, som också hon insjuknat. Eftersom vännen hade tagits in på sjukhus och inte kunde nås, beslöt tidningen sig för att referera till henne anonymt och kalla henne ”kompisen från Österbotten”, vilket framgick av artikeln.

Anmälarens vän hade redan innan Vasabladet publicerade sin artikel i ämnet berättat om anmälarens sjukdom i inlägg på sociala medier. Detta framgick i slutet av artikeln. Chefredaktören påpekar att anmälarens närmaste vänkrets alltså måste ha känt till att hon var sjuk i covid-19, men att den stora allmänheten inte kan ha identifierat henne. Österbotten har cirka 180 000 invånare i 15 kommuner och tusentals österbottningar bor/arbetar/studerar i Sverige eller har släkt eller vänner där.  Den stora allmänheten har således inte kunnat identifiera anmälaren utgående från artikeln. 

Av anmälan framgår att anmälarens vän skrev uppdateringar på sitt privata Facebook-konto samma dag som Vasabladet publicerade sin artikel. I samband med detta uttryckte hon sin oro för anmälaren och nämnde även hennes namn och publicerade en bild. Chefredaktören konstaterar att Vasabladet inte kan ställas till svars för vad en privatperson publicerar på sitt privata Facebook-konto. Detta är en sak mellan anmälaren, hennes vän och de sociala medier där inläggen publicerades.

I anmälan konstateras att tidningen inte tog kontakt med anmälarens anhöriga. Detta är korrekt, enligt chefredaktören. Vilken anhörig hade kunnat “ge lov” till en publicering, frågar chefredaktören i sitt genmäle. Tidningen kände inte till vem som var anmälarens närmaste anhöriga. Detta är, enligt chefredaktören, också av underordnad betydelse eftersom anhöriga inte kan godkänna publicering av uppgifter som gäller en annan myndig persons sjukdomstillstånd. Därför anonymiserades anmälaren i artikeln.

Enligt chefredaktören står det i efterhand klart att artikeln kunde ha gjorts på ett annat sätt och ur en annan vinkel. Hon medger att artikeln fokuserade allt för mycket på anmälaren, trots att det var hennes vän som hade intervjuats för artikeln. En del uppgifter som framkom i artikeln borde ha strukits, enligt chefredaktören. Tidningen hade dock inte för avsikt att såra någon. Därför har chefredaktören bett anmälaren om ursäkt.

Samtidigt anser chefredaktören att artikeln måste ses i sin rätta kontext: den intervjuade var orolig för sin vän i ett skede av pandemin då det rådde större osäkerhet kring corona än i dag. Reportern återgav den intervjuades berättelse och anonymiserade anmälaren.

Reportern kontaktade en familjemedlem till anmälaren dagen efter publiceringen, dvs. den 30 juni, och diskuterade innehållet i artikeln. Detta ledde till att webbartikeln skrevs om och fick en ny vinkling. Detta framgår i slutet av den omredigerade artikeln, där det konstateras: “Uppdaterad 30.6.2019 klockan 15 – Vinklingen på artikeln har ändrats.”

Anmälarens familjemedlem framförde inga yrkanden på väsentliga sakfel som borde ha korrigerats. Däremot bad han i ett sms redaktören om att anmälaren inte alls skulle nämnas om artikeln skrevs om. Efter en intern diskussion beslutade redaktionen att tillmötesgå önskemålet och strök allt i artikeln som gällde anmälaren. Webbtexten uppdaterades på eftermiddagen den 30 juni. Då hade texten i papperstidningen redan publicerats.

När anmälaren i slutet av augusti hade tillfrisknat och själv kunde ta kontakt med tidningen bad den ansvariga chefredaktören om ursäkt för det obehag som publiceringen av artikeln orsakat anmälaren. I den e-postväxling som följde framförde anmälaren inga krav på rättelser av väsentliga sakfel, trots att det i anmälan hänvisas till punkt 20 i Journalistreglerna, enligt vilken väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål. Det var först i samband med anmälan till Opinionsnämnden för massmedier som det kom till tidningens kännedom att anmälaren hade önskat att tidningen skulle publicera en rättelse om att de ursprungligen publicerat artikeln utan anmälarens godkännande.


Beslut

JR 20: Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns.

JR 27: Omständigheter som hör till privatlivet och är särskilt känsliga kan publiceras bara med tillåtelse av vederbörande eller om de har en ovanligt stor samhällelig betydelse. Skyddet för privatlivet bör beaktas även då man använder bilder.

JR 28: I informationssökningen och nyhetsförmedlingen om sjukdoms- och dödsfall samt offer för olyckor och brott ska diskretion alltid iakttas.

Vasabladet publicerade på nätet och i den tryckta tidningen en artikel som berättade om två vänner som insjuknat i covid-19. Den intervjuade, som själv klarat sig undan med lindriga symtom, berättade i artikeln om sin vän som behövt få intensivvård och som vid den tidpunkten redan legat nedsövd i respirator i flera veckor. I artikel beskrevs mycket detaljerat hur vännens sjukdom hade framskridit och var hon hade vårdats. I artikeln avslöjades dessutom andra detaljer om anmälarens hälsa och bakgrund. Det berättades att patienten när det var som värst svävade mellan liv och död.

Den ursprungliga versionen av artikeln fokuserade på sjukdomsförloppet för den vän som anmält artikeln till Opinionsnämnden för massmedier, men hon figurerade anonymt i artikeln eftersom tidningen inte kunde få hennes godkännande för publiceringen. Senare strök tidningen enligt önskemål från en familjemedlem alla de delar av artikeln som handlade om anmälaren och artikeln skrevs om ur en annan vinkel.

Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att i en situation som coronaviruspandemin är allmänhetens informationsintresse exceptionellt stort och att det är viktigt att allmänheten får information om både hur pandemin utvecklar sig samt vilka åtgärder som vidtagits för att behärska den. Nämnden påminner dock om att personliga hälsouppgifter i regel omfattas av integritetsskyddet, vilket massmedierna också bör beakta när de behandlar smittsamma sjukdomar. Dessutom förutsätter Journalistreglerna att diskretion ska iakttas i rapporteringen om sjukdomsfall.

Nämnden bedömer att anmälaren utifrån artikeln kan identifieras inom sin bekantskapskrets och att publikationen därför kan ha utökat den skara människor som kände till att anmälaren hade insjuknat och detaljerna i anslutning till detta. 

Nämnden konstaterar att artikeln redogjorde för anmälarens sjukdomsförlopp på ett så långtgående och detaljerat sätt att det skulle ha förutsatt att man hade den berörda personens godkännande för att kunna berätta hennes historia. Även om det är samhälleligt viktigt att beskriva pandemins följder på det mänskliga planet är det i detta fall fråga om en vanlig medborgare och publiceringen av uppgifter som hör till hennes privatliv kan inte motiveras med ett allmänt informationsintresse.

Genom att stryka de delar som handlade om anmälaren i webbartikeln försökte tidningen beakta det önskemål som framfördes av anmälarens familjemedlem. Anmälaren själv har senare önskat att tidningen skulle ha publicerat en korrigering där det skulle ha framgått att tidningen publicerade den ursprungliga versionen av artikeln utan anmälarens godkännande. Avsaknaden av godkännande var dock inte ett sakfel och i artikeln förekom inte heller andra fel som tidningen skulle ha ombetts korrigera. Därför hade tidningen ingen anledning att publicera någon separat korrigering.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Vasabladet har brutit mot punkterna 27 och 28 i Journalistreglerna och ger tidningen en anmärkning.


Beslutet fattades av:
Eero Hyvönen (ordf.), Mona Haapsaari, Kyösti Karvonen, Marja Keskitalo, Sami Koski, Valpuri Mäkinen, Riikka Mäntyneva, Alma Onali, Aija Pirinen, Harto Pönkä, Jukka Ruukki, Henrik Rydenfelt och Tuomo Törmänen.

Tämä päätös on avattu 1222 kertaa