BESLUT

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 5979/YLE/15
Yleisradio

Intervju

Yles redaktör bandade in en telefonintervju med kommunstyrelsens vice ordförande. Delar av det bandade materialet sändes senare i nyhets- och morgonsändningar i radion. Den intervjuade borde ha informerats om detta på förhand.

 

Friande 5973/SL/15
Nya Åland

Integritetsskydd, samtidigt hörande, eget ställningstagande

Nya Åland berättade i en nyhet att anmälaren lämnat in ett rättelseyrkande gällande kyrkoherdens beslut att låta två flyktingfamiljer övernatta en natt i församlingens lägergård. Tidningen kränkte inte anmälarens integritet, han blev inte föremål för mycket negativ publicitet och det fanns inget behov av samtidigt hörande.

Fällande 5966/SL/15
Vasabladet

Integritetsskydd

Vasabladet citerade i sin artikel en föreläsares upplevelser av sitt liv som barn till en mentalvårdspatient. Uppgifter av känslig natur om föreläsaren och hans anhöriga publicerades utan att man fått hans tillstånd. Föreläsaren var medveten om att det fanns en reporter på plats. Tidningen borde ha bett föreläsarens anhöriga om tillstånd att publicera uppgifter av känslig natur som gällde henne.

Fällande 5861/SL/15
Hufvudstadsbladet

Korrigering av fel och material som producerats av allmänheten

Tidningen publicerade en insändare som innehöll ett väsentligt sakfel. Trots begäran rättade tidningen inte felet. 

Friande 5802/YLE/15
Yle Österbotten, Svenska Yle

Korrigering av fel, journalistisk beslutanderätt

Yle Österbotten rapporterade om en över sex månader lång förtroendekris gällande en kommundirektör. Yle handlade inom ramarna för sin journalistiska beslutanderätt. Redaktionen rättade på vederbörligt sätt ett väsentligt sakfel i en nyhet.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Friande 7044/PL/19

Vastaaja: Österbottens Tidning

Asia: Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Ratkaistu: 29.8.2019

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Anmälan 31.1.2019

Anmälan gäller artikeln Ungdomsledare i Nykarleby sade upp sig – vill inte ha kvinnlig präst som Österbottens Tidning publicerade på sin webbplats 24.1.2019 samt artikeln Avgick i protest mot kvinnlig chef som publicerades i papperstidningen 25.1.2019. 
    
Enligt anmälan har Österbottens Tidning offentliggjort anmälarens namn och arbetsplats utan hans tillåtelse, varför tolkningen är att anmälan gäller ett brott mot punkt 27 i Journalistreglerna.

Enligt anmälaren hade hans uppsägning inte någon sådan samhällelig betydelse att tidningen hade haft grund för att publicera nyheten.

Enligt anmälaren är rubriken till den tryckta versionen av artikel felaktig, eftersom det där hävdas att han skulle ha sagt upp sig för att han inte ville ha en kvinnlig chef. Enligt anmälaren har han dock sagt upp sig eftersom han på grund av sin personliga övertygelse inte godkänner kvinnliga präster, varför anmälan har tolkats rikta sig mot ett brott mot punkt 20 i Journalistreglerna. Dessutom konstaterar han att det aldrig har rått någon konflikt mellan honom och hans arbetsgivare. 

Anmälaren berättar att han talat med chefredaktören för Österbottens Tidning och bett denne korrigera artikeln och be om ursäkt för publiceringen. Tidningen hade dock inte korrigerat artikeln. 

Enligt anmälan är påståendet att anmälaren inte vill samarbeta med en kvinnlig chef en allvarlig och felaktig anklagelse, eftersom det i detta fall rör sig om prästämbetet och ordningen i gudstjänsten. Anmälaren betonar att han också sagt upp sig från sin uppgift redan innan hans åsikt om kvinnliga präster skulle ha blivit ett problem.

Anmälaren uppger att han vägrat kommentera ärendet till tidningen, men att han hade bekräftat att uppsägningen hade ett samband med hans negativa inställning till kvinnliga präster. Anmälaren berättar också att han konstaterat att en offentlig debatt i ämnet inte skulle ha lett någonvart. Enligt anmälan fick han efter diskussionen med journalisten intrycket att man skulle komma att respektera att han avböjt att kommentera.


Chefredaktörens genmäle 9.4.2019

Enligt chefredaktör Kennet Myntti hör många av Österbottens Tidnings läsare till olika inriktningar inom den lutherska kyrkan. Att följa konflikter mellan olika trosinriktningar och berätta om dem är en viktig uppgift på det lokala fältet, enligt chefredaktören.

Enligt chefredaktören hade redaktionen för Österbottens Tidning fått in ett nyhetstips om att Nykarleby församlings ungdomsledare hade sagt upp sig från sin tjänst kort efter att församlingens första kvinnliga kyrkoherde tillträtt. Enligt chefredaktören var uppsägningen principiellt intressant på grund av kopplingen till kvinnliga präster, något som kyrkan genom ett gemensamt beslut accepterat redan för flera decennier sedan.

Chefredaktören beskriver insamlandet av information för artikeln på följande sätt: ÖT:s reporter ringde 24.1.2019 upp kyrkoherden i församlingen och frågade om det stämmer att församlingens ungdomsarbetare enligt de uppgifter som tidningen fått har sagt upp sig för att han inte vill ha en kvinnlig kyrkoherde som sin närmaste chef. Kyrkoherden bekräftade uppsägningen, men konstaterade att hon inte vet om hon får berätta orsaken till den och att hon ville kontrollera saken med församlingens lagfarne assessor och återkomma till frågan.

Enligt chefredaktören ställde reportern samma fråga till anmälaren, och denne svarade att det stämmer. 

I samband med att anmälaren besvarade en följdfråga bekräftade han att det handlar om hans negativa inställning till kvinnliga präster. Enligt chefredaktören hade anmälaren konstaterat att det är en fråga som han inte har lust att kommentera djupare, eftersom det kvinnliga prästerskapet debatteras så mycket. 

Enligt chefredaktören hade anmälaren under telefonsamtalet inte uttryckt någon önskan om att förbli anonym. 

Enligt chefredaktören inkom anmälaren med en insändare samma dag som artikeln hade publicerats i papperstidningen, dvs. fredag 25.1 kl. 27.25. Enligt chefredaktören görs Österbottens Tidnings debattsidor för veckoslutet klara på fredag eftermiddag. 

Därför publicerades genmälet först tisdag 29.1, i det första tryckta tidningsnumret som utkom efter veckoslutet samt på tidningens webbplats.

Enligt chefredaktören publicerades skrivelsen i sin helhet under rubriken Ämbetssynen styrde uppsägningen. I sin skrivelse klargjorde anmälaren att orsaken till hans uppsägning inte hade varit att han hade fått en kvinnlig chef. Enligt chefredaktören upprepade anmälaren i sin skrivelse att grunderna till hans uppsägning baserade sig på hans negativa inställning till kvinnliga präster och gudstjänstordningen.

Enligt chefredaktören hade anmälaren tolkat tidningens nyhetsrubrik så att den skulle ha innehållit ett fel gällande orsaken till hans uppsägning. Chefredaktören berättar att han därför bett journalisten som skrivit artikeln att skriva en kommentar med sin egen uppfattning i frågan i anslutning till insändaren.

Enligt chefredaktören har man på Österbottens Tidning för vana att publicera alla insändare även på webben. Anmälarens insändare publicerades 25.1.2019 under rubriken ÖT-rubriken felaktig – ämbetssynen styrde uppsägningen.

Chefredakören berättar vidare att anmälaren en tid efter att kommentaren publicerats ringde upp honom och krävde att tidningen skulle korrigera sina artiklar och framföra en offentlig ursäkt till anmälaren. Chefredaktören berättar att han meddelade anmälaren att denne redan hade utnyttjat sin genmälesrätt och att tidningen därför inte hade någon anledning att be om ursäkt för och än mindre korrigera sina artiklar.

Enligt chefredaktörens åsikt har fallet inga sådana drag som skulle omfattas av skyddet för privatlivet. Anmälaren var en stor församlings enda ungdomsledare i Nykarleby centrum. Av dessa anledningar har frågan om varför han plötsligt sade upp sig ett allmänintresse. 

I församlingens tjänst arbetar enligt chefredaktören också en annan ungdomsledare. Av denna anledning skulle en anonymisering av anmälaren enligt chefredaktören ha framstått som märklig och skulle ha gett sken av att det är något klandervärt i handlingen. Enligt chefredaktören ville tidningen inte ge någon sådan bild, utan berätta att anmälaren hade följt sin övertygelse.

Chefredaktören konstaterar att anmälarens påstående att tidningen inte har ändrat ett väsentligt fel motsägs av det att han i sin egen insändare till väsentliga delar har framfört samma orsaker till uppsägningen som tidningen nämnde i sin artikel. 

Enligt chefredaktören kan man sammanfattningsvis konstatera att anmälaren erbjöds en möjlighet att komma till tals i artikeln, att anmälaren inte hade framfört något önskemål om att hans namn inte skulle nämnas i sammanhanget och att tidningen utan dröjsmål har publicerat hans kommentar. 
Chefredaktören konstaterar avslutningsvis att han anser att anmälarens påstående om att ÖT skulle ha brutit mot god journalistisk sed är ogrundat.


Beslut

JR 20. Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns. 

Rättelsens ska ges så stor publicitet som felets allvar kräver. Om artikeln innehåller flera sakfel eller om felet kan orsaka stor skada, ska redaktionen publicera en ny artikel där den felaktiga informationen specificeras och rättas. 

På webben räcker det inte med att ta bort den felaktiga informationen eller artikeln för att rätta till ett väsentligt fel, utan allmänheten ska informeras om felet samt om hur och när det har rättats till.

JR 27: Omständigheter som hör till privatlivet och är särskilt känsliga kan publiceras bara med tillåtelse av vederbörande eller om de har en ovanligt stor samhällelig betydelse. Skyddet för privatlivet bör beaktas även då man använder bilder.

Österbottens Tidning publicerade på sin webbplats och i sin tryckta tidning artiklar där man berättade om att församlingens ungdomsledare sagt upp sig och om orsakerna till detta. 

Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att en anställds uppsägning som är relaterad till kvinnliga präster är en samhälleligt viktig nyhet som allmänheten har rätt att få ta del av. 

Nämnden konstaterar att avslöjandet av den anställdes identitet inte kränkte hans skydd för privatlivet. Artikeln behandlade enbart hans agerande i sin yrkesroll som anställd i församlingen. Att avslöja hans identitet var befogat även av den anledningen att ungdomsledaren i fråga aktivt hade deltagit i den offentliga diskussionen om religionsfrågor. I detta fall hade det också funnits en möjlighet till förväxling med en annan person i det fall att namnet inte avslöjats. 

Nämnden konstaterar också att det inte fanns något väsentligt fel i rubriksättningen till artiklarna. Enligt nämndens beslutspraxis behöver en rubrik inte vara uttömmande så länge  innehållet framgår av artikeln. Det närmare innehållet i rubrikerna klarnade genast i början av artiklarna.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Österbottens Tidning inte har brutit mot god journalistisk sed.

 

Beslutet fattades av:

Elina Grundström (pj), Ilkka Ahtiainen, Lauri Haapanen, Antti Kokkonen, Riitta Korhonen, Pentti Mäkinen Tapio Nykänen, Heli Parikka, Hannele Peltonen, Ismo Siikaluoma, Maria Swanljung Tuomas Rantanen, Taina Tukia, Sinikka Tuomi.


 

Tämä päätös on avattu 76 kertaa