BESLUT

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 5979/YLE/15
Yleisradio

Intervju

Yles redaktör bandade in en telefonintervju med kommunstyrelsens vice ordförande. Delar av det bandade materialet sändes senare i nyhets- och morgonsändningar i radion. Den intervjuade borde ha informerats om detta på förhand.

 

Friande 5973/SL/15
Nya Åland

Integritetsskydd, samtidigt hörande, eget ställningstagande

Nya Åland berättade i en nyhet att anmälaren lämnat in ett rättelseyrkande gällande kyrkoherdens beslut att låta två flyktingfamiljer övernatta en natt i församlingens lägergård. Tidningen kränkte inte anmälarens integritet, han blev inte föremål för mycket negativ publicitet och det fanns inget behov av samtidigt hörande.

Fällande 5966/SL/15
Vasabladet

Integritetsskydd

Vasabladet citerade i sin artikel en föreläsares upplevelser av sitt liv som barn till en mentalvårdspatient. Uppgifter av känslig natur om föreläsaren och hans anhöriga publicerades utan att man fått hans tillstånd. Föreläsaren var medveten om att det fanns en reporter på plats. Tidningen borde ha bett föreläsarens anhöriga om tillstånd att publicera uppgifter av känslig natur som gällde henne.

Fällande 5861/SL/15
Hufvudstadsbladet

Korrigering av fel och material som producerats av allmänheten

Tidningen publicerade en insändare som innehöll ett väsentligt sakfel. Trots begäran rättade tidningen inte felet. 

Friande 5802/YLE/15
Yle Österbotten, Svenska Yle

Korrigering av fel, journalistisk beslutanderätt

Yle Österbotten rapporterade om en över sex månader lång förtroendekris gällande en kommundirektör. Yle handlade inom ramarna för sin journalistiska beslutanderätt. Redaktionen rättade på vederbörligt sätt ett väsentligt sakfel i en nyhet.

Friande 5784/SL/15
Vasabladet

Sanningsenlig informationsförmedling, korrigering av fel, eget ställningstagande

Tidningen rapporterade om processen kring kommundirektörens avsked i nyheter, kommentarsspalter och ledare. Kritiken var tidvis skarp. De förtroendevalda som var föremål för den har dock inte krävt rätt till genmäle och inte heller begärt rättelse av eventuella fel. Friande beslut fattades med rösterna 11–1. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Friande 6933/YLE/18

Vastaaja: Yle

Asia: Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Ratkaistu: 10.4.2019

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Anmälan 1.8.2018 

Anmälan riktas mot en artikel publicerad av Svenska Yle den 18 maj 2018 vid namn "Svenska Yle visar: Företagare uppmanade föräldrar att låta småbarn dricka silvervatten ".
  
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/05/18/svenska-yle-visar-foretagare-uppmanade-foraldrar-att-lata-smabarn-dricka

Anmälan har tagits till behandling med avseende på Journalistreglerna JR 9 och JR 27. 

Enligt anmälan har Svenska Yle i sin artikel brutit mot punkt 9 i Journalistreglerna eftersom Svenska Yles redaktör har skaffat material från slutna Facebook-sidor i smyg och Svenska Yle har publicerat informationen.

Enligt anmälan har Yle i sin artikel brutit mot punkt 27 i Journalistreglerna eftersom Yle olovligt publicerat en bild av klaganden, som kopierats från en sluten Facebookgrupp, i vilken klaganden enligt egen utsago har uppträtt som privatperson.

Anmälarna har i sin anmälan också hänvisat till punkterna 8, 10, 11, 12, 15, 17, 20, 21, 23 och 29 i Journalistreglerna, med avseende på vilka anmälan inte behandlades eftersom det på dessa punkter inte fanns tillräckliga grunder för behandling.

Chefredaktörens svar den 10 december 2018

Svenska Yle har under en längre tid granskat företagares påståenden om att olika former av hälsokost och silvervatten botar sjukdomar. Granskningen har gjorts eftersom det handlar om en viktig samhällelig fråga som berör finländarnas hälsa, inställningen till myndigheter och vetenskaplig forskning samt ekonomiska intressen. Temat är aktuellt också i och med diskussionen om lagstiftning kring alternativ medicin och alternativa vårdmetoder.

Det journalistiska arbetet har inbegripit intervjuer med läkare och forskare i flera länder, myndigheter samt personer som marknadsför och använder dessa produkter, eller ger dessa produkter till sina barn. Arbetet har utmynnat i flera avsnitt av det granskande tv-programmet Spotlight, inslag och nyheter på Yle Vega och i TV-nytt samt artiklar på svenska.yle.fi. 

De klagande hävdar att Svenska Yle brutit mot punkt 9 i Journalistreglerna i en av artiklarna eftersom redaktören skaffat sig material genom en sluten Facebook-grupp.

Under arbetets gång fick Svenska Yle uppgifter om att företagare som säljer silvervatten också marknadsför dessa produkter i sociala medier som botemedel för sjukdomar. Det här trots att försäljning av kolloidalt silver för invärtes bruk är förbjudet i Finland, myndigheterna Fimea, Evira, THL och Tukes varnar för att dricka kolloidalt silver och trots att det är förbjudet att hävda att ämnen som inte är registrerade mediciner botar sjukdomar.  

För att kontrollera uppgifterna följde Svenska Yles journalist Annvi Gardberg med debatterna i några av de Facebook-grupper där deltagarna delar information om silvervatten. Den grupp som Svenska Yle valt att publicera bilder från, “Kolloidalt Silver 3.0 & Kolloidinen hopea”, hade drygt 11 000 medlemmar då materialet samlades in. De övriga Facebook-grupperna som använts som källa hade nästan 50 000 respektive 1200 medlemmar. 

I den förstnämnda gruppen ger de klagande rekommendationer om användningen av silvervatten. De skriver bland annat att silvervatten har “noll biverkningar” och att man vågar ge ämnet till små barn. Båda två är företagare i hälsokostbranschen och säljer silvervatten.

Grupperna är slutna, men mycket stora, och Svenska Yle bedömde att det fanns starka journalistiska skäl till att använda dem som källor. Enligt Journalistreglerna kan journalister ta fram uppgifter även på sätt som avviker från det vanliga om samhälleligt betydelsefulla omständigheter inte kan utredas på annat sätt.

Med beaktande av att företagarna marknadsför produkter på ett sätt som strider mot myndigheternas bestämmelser bedömer Svenska Yle att det var motiverat att inhämta information också på sociala medier. Facebook-grupperna är inte den enda källan till Svenska Yles information. Samma uppgifter har kommit fram i andra delar av den journalistiska processen. Publiceringen av diskussionen i sociala medier bedömdes dock vara motiverad eftersom den bidrar väsentligt till förståelsen för hur rekommendationer om att använda silvervatten sprids och den roll försäljarna har. Också Opinionsnämnden har i tidigare fall bedömt att Facebookgrupper kan användas som källa då det är journalistiskt motiverat (4888/SL/12).

Enligt Svenska Yles bedömning kan de klagande inte behandlas som privatpersoner i de grupper där de ger rekommendationer om produkter som de själva säljer som företagare. Till detta bidrar att klaganden regelbundet lagt ut annonser om sin försäljning i Facebookgruppen och berättat hur hon behandlat kunder på sin hälsomottagning. Storleken på gruppen har också en relevans med tanke på hur privat diskussionen i den kan anses vara och hur stor betydelse forumet kan ha för företagarnas ekonomiska intressen. 

De klagande hävdar också att Yle brutit mot punkt 27 i Journalistreglerna då svenska.yle.fi publicerat en bild av Facebookdebatten, där också klagandes porträtt förekommer. Enligt klaganden är hon medlem i gruppen som privatperson.

Med samma motivering som ovan kan klaganden inte anses vara enbart privatperson i den Facebook-grupp där hon marknadsför de produkter hon säljer. Profilbilden av henne har publicerats just i det sammanhanget, det vill säga som en skärmbild av Facebook-debatten där hon ger rekommendationer om användning av kolloidalt silver. Samma profilbild är synlig för alla som söker klagandes öppna profil på Facebook. I rollen som företagare har hon också valt att använda motsvarande bilder av sig själv i marknadsföringen, bland annat på sin hemsida http://www.naturochhalsa.com/.

Svenska Yle har däremot inte publicerat något om de klagande som berör deras privata sfär. Övriga deltagare i diskussionerna har anonymiserats.

Sammanfattningsvis har Svenska Yles artikel behandlat en samhälleligt relevant fråga utgående från ett mångsidigt urval av källor. De sakuppgifter som framkommer i artikeln kan anses vara baserade på fakta eftersom de granskats och kontrollerats med flera av varandra oberoende källor samt evidensbaserad vetenskaplig forskning. 
 
De klagandes verksamhet i Facebook-gruppen kan anses utgöra en del av deras affärsverksamhet, och därför kan de i det här sammanhanget inte betraktas som privatpersoner. Uppgifter om verksamheten i Facebook-gruppen har inte kunnat samlas in på annat sätt än genom att följa diskussionen. Med beaktande av gruppens natur och dess storlek har det också varit motiverat att publicera uppgifter om den slutna gruppen. De uppgifter Svenska Yle publicerat har inte heller inkräktat på skyddet av privatliv. 

På basis av alla de uppgifter som Svenska Yle samlat in under arbetets gång har artikelns rubrik täckning i texten och baserar sig på sanna uppgifter och de klagande har hörts inför publiceringen i enlighet med Journalistreglerna. 

På ovannämnda grunder anser vi att Svenska Yle inte har brutit mot de punkter i Journalistreglerna som nämns i klagan. 


Beslut

JR 9:   Det är tillrådligt att journalister i sitt arbete uppger sitt yrke. De ska försöka skaffa fram information på ett öppet sätt.  Om samhälleligt betydelsefulla omständigheter inte kan utredas på annat sätt, kan journalister göra intervjuer och ta fram uppgifter även på sätt som avviker från det vanliga, 

JR 27: Omständigheter som hör till privatlivet och är särskilt känsliga kan publiceras bara med tillåtelse av vederbörande eller om de har en ovanligt stor samhällelig betydelse. Skyddet för privatlivet bör beaktas även då man använder bilder.

Svenska Yle publicerade på sin webbplats en artikel om marknadsföring av silvervatten i sociala medier. Diskussioner i en sluten Facebookgrupp utnyttjades som en källa i artikeln. När artikeln skrevs fanns det enligt chefredaktören över 11 000 medlemmar i gruppen.  I samband med artikeln publicerades anmälarnas Facebookuppdateringar där deras profilbilder var synliga. 

Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att journalister som källa kan utnyttja material som publicerats på Facebook, under förutsättning att publiceringen av materialet inte strider mot Journalistreglerna till exempel med hänsyn till skyddet av privatlivet. I detta fall kränkte inte publiceringen av anmälarnas synpunkter och profilbilder deras privatliv. Artikelns ämne var samhälleligt betydelsefullt, anmälarna hade en central roll med tanke på artikelns ämne, och artikeln behandlade inte deras privatliv utan deras yrkesverksamhet.  Det var inte nödvändigt för redaktören att uppge sitt yrke i Facebookgruppen eftersom det var frågan om att ta fram uppgifter på sedvanligt sätt.

Opinionsnämnden för massmedier anser inte att Yle har brutit mot god journalistisk sed.

Beslutet fattades av:
Elina Grundström (ordf.), Ilkka Ahtiainen, Lauri Haapanen, Antti Kokkonen, Pentti Mäkinen, Tapio Nykänen, Sami Koski, Ismo Siikaluoma, Aija Pirinen.
 

 


 

Tämä päätös on avattu 179 kertaa