6663/SL/17

Vapauttava

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Anmälan 11.9.2017  

Anmälan gäller artikeln ”Albäck skrev skällsord till kvinnor” som publicerades på Österbottens Tidnings webbplats 21.8.2017.  

https://www.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/154741   

Enligt anmälaren omtalas i artikeln felaktigt att han skulle ha använt nedsättande språk mot kvinnor i sociala medier. Enligt anmälaren har han bara skickat ett privat meddelande till en norsk SDP-politiker. Enligt anmälaren har han inte generellt sagt något nedsättande om kvinnor.  

Enligt anmälaren syftar man i artikeln på ett privat meddelande som han har skickat till en kvinna, som inte nämns vid namn, och som sedan spridit meddelandet till sina bekanta. Enligt anmälaren har redaktören inte på vederbörligt sätt rett ut vad det har rört sig om och inte ens identifierat kvinnan som fått det nedsättande meddelandet.  

Enligt anmälaren har man inte efterfrågat hans synpunkt i frågan. Enligt anmälaren hade man inte fått tag på honom eftersom batteriet i hans telefon hade tagit slut ungefär kl. 13–14 på dagen för publiceringen, och han hade kommit hem sent samma kväll. Enligt anmälaren hade hans telefon dock fungerat på förmiddagen, men ingen hade försökt kontakta honom då.  

Chefredaktörens genmäle 29.12.2017  

”Anmälan gäller en artikel med rubriken ”Albäck skrev skällsord till kvinnor” som är skriven av Vasabladets journalist och publicerad 21.8.2017 på både Vasabladets och Österbottens Tidnings webbsidor.  

Klagande Peter Albäck skriver i sin anmälan att journalisten inte hade sett diskussionen på Facebook innan hon skrev en mycket stor och synlig artikel om frågan.  

Det stämmer inte. Diskussionen i fråga fördes på Finlands svenska socialdemokraters ordförande Viktor Kocks Facebooksida den 19–20.08.2017. Reportern hade själv tagit del av debatten innan hon fick i uppdrag att skriva en artikel om den.  

Peter Albäck påstår i sin klagan till ONM att den förda FB-diskussionen bevisligen var saklig, att ingen skrev något nedsättande om kvinnor och att könsord inte har förekommit. Eftersom Kock har en öppen Facebookprofil kan vem som helst fortfarande gå in och dra en slutsats om sanningshalten i det Albäck påstår i sin klagan till ONM.  

Debatten finns i sin helhet som bilaga till detta genmäle. Här kallar Peter Albäck sina meddebattörer för fascister, fjollor, halvmesyrer och haggor. En kvinna får i debatten höra av Albäck att hon är en ”typisk översittare” och ”obehaglig människa”.   

Märk särskilt den replik (19.8 klockan 11 i bilagan) i vilken Albäck nämner en kvinna vid förnamn med tillägget ”… din lilla fjolla”. Peter Albäck hävdar i Facebookdebatten att han i hela sitt liv har försvarat kvinnors rättigheter, men att han uppfattar att två av meddebattörerna inte är normala kvinnor. ”Ni är väl närmast någon halvmesyr av det som kallas hen. I Terjärv kallas ni för haggor”, skriver Albäck i en kommentar till två kvinnor.  

I ett skede av debatten väljer en av de kvinnliga debattörerna sätta ut en skärmdump av ett privat chatmeddelande hon i stridens hetta har fått av Peter Albäck. I meddelandet skriver Albäck ”Bra att du visar folk vilken fitta du är”.  

Påståendena och chatmeddelandet väcker stor upprördhet i Facebookdebatten, särskilt mot bakgrunden att Peter Albäck är verksamhetsledare för Centerns svenska distrikt. Han är med andra ord en offentlig person som har vissa moraliska krav på sig.  

Det är ju också den bärande orsaken till att vi som massmedium lyfter fram en Facebookdebatt i offentligheten. Hur ledande, politiska tjänstemän beter sig i samhällsdebatten på våra sociala medier, vilka ord och tonfall som används, har stor betydelse för allmänhetens förtroende för politiken.  

Till saken hör den politiska tjänstemannen i det här fallet, Centerns Peter Albäck, verkar ha satt i system att sprida nedsättande kommentarer omkring sig, såväl i privata mejl, i diskussionsfora på etablerade mediesajter och i de sociala medierna. Den här verksamheten har pågått i många år och den har föranlett många anmälningar från drabbade till Centerns partikansli. Men Centern har uppgett att det Svenska distriktet måste hantera denna sak inom ramen för sin egen krets.  

Påhoppen på kvinnorna i den aktuella Facebookdebatten från den 19–20.8.2018 var så grava att de motiverade en offentlighet, speciellt som debatten också inkluderade en skärmdump av det enskilda Messengermeddelandet med könsbenämningen.   

Då reportern skrev sin artikel som nu är föremål för anmälan försökte hon få tag i Albäck för en kommentar, såväl med samtal som per mejl och sms. Men alla försök att få kontakt med honom förblev resultatlösa. Albäck hörde av sig först dagen efter publiceringen, den 22 augusti klockan 11.25, med följande sms-meddelande: ”Onödigt att du försöker få kontakt med mig. Du ska i stället rätta dina lögner som du skrev i går.”  

Peter Albäck i Terjärv skriver i sin klagan att både Yles reporter och VBL-ÖT:s reporter bor på 30 minuters avstånd från honom. Det stämmer inte i ÖT:s fall, hon jobbar i Vasa och bodde på den tiden i Petalax, över två timmars körsträcka från Terjärv. Det är en orimlig begäran att en reporter ska sätta sig i bil och personligen försöka söka upp en person som medvetet vägrar att svara på telefonsamtal, sms och mejl.  

Peter Albäck hänvisar till en mejlkonversation i vilken reportern har sagt att det inte behövs någon rättelse eftersom hon bara lyfter fram det som har stått i andra medier. Albäck verkar ha feltolkat meddelandet som att reportern skulle ha citerat andra nyhetsmedia, men reportern avsåg sociala medier. Eftersom hon har citerat det Albäck själv har skrivit i sociala medier fanns det alltså inte grund för någon rättelse.  

ÖT:s reporter har i mejlkonversationen erbjudit Albäck att skriva en insändare i frågan, men den möjligheten har han inte nappat på.  

Jag har som ansvarig utgivare för ÖT inte i detta fall nåtts av några som helst rättelseyrkanden från Peter Albäcks sida. Efter att jag nu i samband med detta genmäle tagit del av den aktuella Facebookdebatten inser jag inte riktigt vart klagande vill nå med sitt påstående om att Österbottens Tidning skulle ha svartmålat honom.  

Är han mån om sitt eget rykte och sin egen och sitt partis politiska trovärdighet vore det bättre att upphöra med personliga påhopp i stället för att polisanmäla journalister och ONM-anmäla tidningar som rapporterar om påhoppen.   

Peter Albäck tycks själv vara omedveten om att Facebookdebatten fortfarande finns kvar. Som framgår av bilagan har han ju bevisligen själv satt på pränt de nedsättande kommentarer som han nu inte låtsas veta om.  

Med ovanstående motiveringar anser jag att ÖT har haft fog för innehållet i artikeln. Reportern har angett att Peter Albäck har uttryckt sig på Facebook (punkt 7 i journalistreglerna), rapporteringen har varit sanningsenlig (punkt 8), uppgifterna är kontrollerade (punkt 10), reportern har inte förlitat sig på andrahandsuppgifter och det rättelseyrkande som Peter Albäck har fört fram till VBL-ÖT-reportern har därför varit grundlöst (punkt 12).  

Med de motiveringarna hävdar jag att ÖT inte har brutit mot god journalistisk sed.”  

Beslut  

JR 8: Det är journalisters plikt att sträva efter en sanningsenlig informationsförmedling.  

JR 10: Journalister bör kontrollera uppgifter så väl som möjligt – även om de har publicerats tidigare.  

JR 12: Journalister ska förhålla sig kritiskt till informationskällorna. Detta är särskilt viktigt i kontroversiella frågor, eftersom nyhetskällorna kan syfta till egen vinning eller till att skada andra.  

JR 20: Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns.   

Rättelsens ska ges så stor publicitet som felets allvar kräver. Om artikeln innehåller flera sakfel eller om felet kan orsaka stor skada, ska redaktionen publicera en ny artikel där den felaktiga informationen specificeras och rättas.  

På webben räcker det inte med att ta bort den felaktiga informationen eller artikeln för att rätta till ett väsentligt fel, utan allmänheten ska informeras om felet samt om hur och när det har rättats till.  

Medierna ska gärna klargöra enligt vilken praxis och vilka principer de rättar sina fel.  

JR 21: Om journalister framställer information om en klart identifierbar persons eller parts agerande och därmed ger denna en mycket negativ publicitet, ska de ge föremålet för kritiken möjlighet att framföra sin egen syn redan i samma sammanhang.  

Österbottens Tidning publicerade på sin webbplats en artikel där man berättade att en politiker hade använt kränkande tillmälen mot kvinnor i sociala medier.   

Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att artikeln inte innehöll något väsentligt fel. Artikeln beskrev politikerns debatterande i sociala medier på ett sanningsenligt sätt. Det var journalistiskt motiverat att berätta om politikerns språkbruk.  

Politikern fick negativ publicitet i och med artikeln. Österbottens Tidning har dock genuint försökt höra honom både innan och efter att artikeln publicerades.    

Opinionsnämnden för massmedier anser att Österbottens Tidning inte har brutit mot god journalistisk sed.  

Beslutet fattades av:  

Elina Grundström (pj), Ilkka Ahtiainen, Lauri Haapanen, Antti Kokkonen, Riitta Korhonen, Pentti Mäkinen, Tapio Nykänen, Paula Paloranta, Hannele Peltonen, Ismo Siikaluoma, Leena Kevätkylä, Taina Tukia, Sinikka Tuomi, Johanna Vehkoo.