BESLUT

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 5979/YLE/15
Yleisradio

Intervju

Yles redaktör bandade in en telefonintervju med kommunstyrelsens vice ordförande. Delar av det bandade materialet sändes senare i nyhets- och morgonsändningar i radion. Den intervjuade borde ha informerats om detta på förhand.

 

Friande 5973/SL/15
Nya Åland

Integritetsskydd, samtidigt hörande, eget ställningstagande

Nya Åland berättade i en nyhet att anmälaren lämnat in ett rättelseyrkande gällande kyrkoherdens beslut att låta två flyktingfamiljer övernatta en natt i församlingens lägergård. Tidningen kränkte inte anmälarens integritet, han blev inte föremål för mycket negativ publicitet och det fanns inget behov av samtidigt hörande.

Fällande 5966/SL/15
Vasabladet

Integritetsskydd

Vasabladet citerade i sin artikel en föreläsares upplevelser av sitt liv som barn till en mentalvårdspatient. Uppgifter av känslig natur om föreläsaren och hans anhöriga publicerades utan att man fått hans tillstånd. Föreläsaren var medveten om att det fanns en reporter på plats. Tidningen borde ha bett föreläsarens anhöriga om tillstånd att publicera uppgifter av känslig natur som gällde henne.

Fällande 5861/SL/15
Hufvudstadsbladet

Korrigering av fel och material som producerats av allmänheten

Tidningen publicerade en insändare som innehöll ett väsentligt sakfel. Trots begäran rättade tidningen inte felet. 

Friande 5802/YLE/15
Yle Österbotten, Svenska Yle

Korrigering av fel, journalistisk beslutanderätt

Yle Österbotten rapporterade om en över sex månader lång förtroendekris gällande en kommundirektör. Yle handlade inom ramarna för sin journalistiska beslutanderätt. Redaktionen rättade på vederbörligt sätt ett väsentligt sakfel i en nyhet.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Friande 6662/YLE/17

Vastaaja: Yle Svenska

Asia: Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Ratkaistu: 24.1.2018

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Anmälan 11.9.2017  

Anmälan gäller artikeln ”Centerpolitiker kränkte kvinnor i debatt - partiledningen tar avstånd” som Yle Svenska publicerade på sin webbplats 21.8.2017.  

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/08/21/centerpolitiker-krankte-kvinnor-i-debatt-partiledningen-tar-avstand  

Enligt anmälaren omtalas i artikeln felaktigt att han skulle ha använt nedsättande språk mot kvinnor i sociala medier. Enligt anmälaren har han bara skickat ett privat meddelande till en SDP-politiker bosatt i Norge. Enligt anmälaren har han inte generellt sagt något nedsättande om kvinnor.  

Enligt anmälaren syftar man i artikeln på ett privat meddelande som han har skickat till en kvinna, som inte omnämns vid namn, och som sedan spridit meddelandet till sina bekanta. Enligt anmälaren har redaktören inte på vederbörligt sätt rett ut vad det har rört sig om och inte ens identifierat kvinnan som fått det nedsättande meddelandet.  

Enligt anmälaren har han inte hörts när artikeln skrevs, fast det borde ha skett. Enligt anmälaren hade man inte fått tag på honom, eftersom batteriet i hans telefon hade tagit slut ungefär kl. 13–14 på dagen för publiceringen och han hade kommit hem sent samma kväll. Enligt anmälaren hade hans telefon dock fungerat på förmiddagen, men ingen hade försökt kontakta honom då.  

Anmälaren berättar att han flera gånger såväl per telefon som per e-post begärt att Yle Svenska korrigera sin artikel, men att Yle inte har gjort det.  

Chefredaktörens genmäle 17.10.2017  

”Yle Österbotten publicerade 21.8.2017 en artikel som berättade att Svenska Centerns verksamhetsledare Peter Albäck på sociala medier skrivit inlägg som uppfattats som grovt förnedrande mot kvinnor.  

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/08/21/centerpolitiker-krankte-kvinnor-i-debatt-partiledningen-tar-avstand  

Peter Albäck har under lång tid varit politiker inom Svenska Centern, både på nationell och kommunal nivå. Han satt hela förra mandatperioden i fullmäktige i Kronoby. Albäck har alltså varit en samhällspåverkare under många år – inte bara som politiker, utan också i sin roll som verksamhetsledare för Svenska Centern. Därför var det samhälleligt motiverat att göra en artikel om hans diskussioner i sociala medier.  

Albäck hävdar i sin klagan att Yle Österbottens redaktör inte sett den diskussion på Facebook som artikeln refererar till. Albäck påstår också att redaktören inte tagit reda på om uppgifterna att kvinnor känt sig kränkta av Albäcks skriverier är riktiga. Albäcks påståenden saknar grund.   

Redaktören har gått till källan genom att läsa en diskussionstråd på den socialdemokratiske politikern Viktor Kocks öppna Facebookssida 18–19.8. Där debatterade Peter Albäck flyktingpolitik med bland annat tre namngivna kvinnor - Malin Kock Hansen, Annika Blomqvist och Merike Åkerblom.   

Peter Albäck kallade i en kommentar Annika Blomqvist för “din lilla fjolla”. Han skrev till Annika Blomqvist och Malin Kock Hansen att “både du och Malin tycks ju inte vara normala kvinnor. Ni är väl närmast någon halvmesyr av det som kalla hen. I Terjärv kallas ni för haggor.” Albäcks påstående om att de kränkande kommentarerna skulle ha gällt bara en person saknar alltså grund.  

Malin Kock Hansen lade i samma diskussionstråd upp en skärmdump av ett meddelande hon fått via Messenger av Peter Albäck. “Bra att du visar åt folk vilken fitta du är” skrev Peter Albäck i meddelandet.  Diskussionstråden var öppen för vem som helst att läsa och den ligger fortfarande kvar på Facebook.  

Den 19.8.2017 postade Malin Kock Hansen skärmdumpen i Facebookgruppen Finlandssvenska feminister. Inlägget fick 105 kommentarer där olika kvinnor uttryckte ilska och avsky över Peter Albäcks meddelande.   

Redaktören hänvisade i sin artikel till de två ovan nämnda diskussionerna på sociala medier. Men kärnan i artikeln var intervjuer med socialdemokraten Viktor Kock och Centerns partisekreterare Jouni Ovaska. Viktor Kock ansåg att det är anmärkningsvärt att Centerns anställda får bete sig på det här sättet. Jouni Ovaska konstaterade att partiet inte accepterar sådana skriverier.  

Redaktören ringde 21.8 Peter Albäck utan att få svar. Yle Österbottens redaktion försökte under de följande dagarna få tag på Albäck, men Albäck svarade inte. Albäck ringde heller aldrig tillbaka trots att han hade missade samtal. Försöken att få tag Albäck finns antecknade i artikeln.  

Peter Albäck påstår i sin klagan att han under två veckors tid upprepade gånger via telefon och e-post krävt en rättelse av Svenska Yle. Påståendet saknar grund. Peter Albäck har inte ringt eller sänt e-post till någon på Yle Österbottens redaktion angående artikeln och han har inte krävt någon rättelse.  

Albäcks påståenden om Yle Österbottens agerande är alltså till alla delar ogrundade. Yle Österbotten har bevakat frågan sanningsenligt enligt Journalistreglernas JR 8, har kontrollerat uppgifterna i nyheten så väl som möjligt enligt JR 10, förhållit sig kritiskt till informationskällorna enligt JR 12 och i artikeln finns inget sådant väsentligt fel enligt JR 20, som hade krävt en rättelse. Därför har Yle Österbotten inte brutit mot de Journalistregler som nämns i klagomålet.”  

Beslut  

JR 8: Det är journalisters plikt att sträva efter en sanningsenlig informationsförmedling.  

JR 10: Journalister bör kontrollera uppgifter så väl som möjligt – även om de har publicerats tidigare.  

JR 12: Journalister ska förhålla sig kritiskt till informationskällorna. Detta är särskilt viktigt i kontroversiella frågor, eftersom nyhetskällorna kan syfta till egen vinning eller till att skada andra.  

JR 20: Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns.   

Rättelsens ska ges så stor publicitet som felets allvar kräver. Om artikeln innehåller flera sakfel eller om felet kan orsaka stor skada, ska redaktionen publicera en ny artikel där den felaktiga informationen specificeras och rättas.  

På webben räcker det inte med att ta bort den felaktiga informationen eller artikeln för att rätta till ett väsentligt fel, utan allmänheten ska informeras om felet samt om hur och när det har rättats till.  

Medierna ska gärna klargöra enligt vilken praxis och vilka principer de rättar sina fel.  

JR 21: Om journalister framställer information om en klart identifierbar persons eller parts agerande och därmed ger denna en mycket negativ publicitet, ska de ge föremålet för kritiken möjlighet att framföra sin egen syn redan i samma sammanhang.  

Yle Svenska publicerade på sin webbplats en artikel där man berättade att en politiker hade använt kränkande tillmälen mot kvinnor i sociala medier.   

Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att artikeln inte innehöll något väsentligt fel. Artikeln beskrev politikerns debatterande i sociala medier på ett sanningsenligt sätt. Det var journalistiskt motiverat att berätta om politikerns språkbruk.  

Yle har inte svarat på politikerns rättelseyrkande, eftersom den redaktör som skrivit artikeln inte hade noterat det. Detta strider inte mot journalistreglerna eftersom artikeln inte innehöll något fel som kräver korrigering. Nämnden påminner dock om att medierna bör säkerställa att rättelseyrkanden alltid behandlas korrekt.  

Politikern fick negativ publicitet i och med artikeln. Yle Svenska har dock genuint försökt höra honom både innan och efter att artikeln publicerades.   

Opinionsnämnden för massmedier anser Svenska Yle inte har brutit mot god journalistisk sed.  

Beslutet fattades av:  

Elina Grundström (pj), Ilkka Ahtiainen, Lauri Haapanen, Antti Kokkonen, Riitta Korhonen, Pentti Mäkinen, Tapio Nykänen, Paula Paloranta, Hannele Peltonen, Ismo Siikaluoma, Leena Kevätkylä, Taina Tukia, Sinikka Tuomi, Johanna Vehkoo.

Tämä päätös on avattu 1415 kertaa