BESLUT

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 5979/YLE/15
Yleisradio

Intervju

Yles redaktör bandade in en telefonintervju med kommunstyrelsens vice ordförande. Delar av det bandade materialet sändes senare i nyhets- och morgonsändningar i radion. Den intervjuade borde ha informerats om detta på förhand.

 

Friande 5973/SL/15
Nya Åland

Integritetsskydd, samtidigt hörande, eget ställningstagande

Nya Åland berättade i en nyhet att anmälaren lämnat in ett rättelseyrkande gällande kyrkoherdens beslut att låta två flyktingfamiljer övernatta en natt i församlingens lägergård. Tidningen kränkte inte anmälarens integritet, han blev inte föremål för mycket negativ publicitet och det fanns inget behov av samtidigt hörande.

Fällande 5966/SL/15
Vasabladet

Integritetsskydd

Vasabladet citerade i sin artikel en föreläsares upplevelser av sitt liv som barn till en mentalvårdspatient. Uppgifter av känslig natur om föreläsaren och hans anhöriga publicerades utan att man fått hans tillstånd. Föreläsaren var medveten om att det fanns en reporter på plats. Tidningen borde ha bett föreläsarens anhöriga om tillstånd att publicera uppgifter av känslig natur som gällde henne.

Fällande 5861/SL/15
Hufvudstadsbladet

Korrigering av fel och material som producerats av allmänheten

Tidningen publicerade en insändare som innehöll ett väsentligt sakfel. Trots begäran rättade tidningen inte felet. 

Friande 5802/YLE/15
Yle Österbotten, Svenska Yle

Korrigering av fel, journalistisk beslutanderätt

Yle Österbotten rapporterade om en över sex månader lång förtroendekris gällande en kommundirektör. Yle handlade inom ramarna för sin journalistiska beslutanderätt. Redaktionen rättade på vederbörligt sätt ett väsentligt sakfel i en nyhet.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Fällande 5979/YLE/15

Vastaaja: Yleisradio

Asia: Intervju

Ratkaistu: 13.4.2016

Yles redaktör bandade in en telefonintervju med kommunstyrelsens vice ordförande. Delar av det bandade materialet sändes senare i nyhets- och morgonsändningar i radion. Den intervjuade borde ha informerats om detta på förhand.

 

Anmälan 18.10.2015  

Anmälan gäller en intervju med anmälaren som publicerats på Yles webbplats och sänts i radio 13–14.10.2015. Yles redaktör ringde på tisdag kväll 13.10.2015 och ställde frågor om diskussionerna på Vörå kommunstyrelses möte på måndagen [12.10.2015]. Anmälaren berättar att han efter ett kort samtal sagt att han inte vill kommentera saken eftersom praxis är att endast styrelseordföranden och kommundirektören informerar efter möten.  

Ett par timmar senare kunde anmälaren läsa en intervju med sig själv på Yles webbplats trots att han klart och tydligt sagt nej och förklarat varför. Följande morgon fick anmälaren veta att han varit i direktsändning i Yle Österbotten. Redaktören hade utan anmälarens vetskap bandat samtalet och sänt delar av det i radion, vilket enligt anmälan strider mot journalisternas egna regler.  

 

Yles genmäle 11.11.2015 och tillägg till genmälet 15.2.2016  

 

Den ansvariga chefredaktören Marit af Björkestén svarar att Vörå kommunstyrelse på sitt möte 12.10.2015 beslutade utreda behovet av att bygga en ny stor skola. Denna kunde ersätta 3–4 mindre skolor. Yle Österbottens redaktör rapporterade om beslutet i en webbartikel på Svenska Yles webbplats och följande morgon i en studiodiskussion som sändes i Radio Vega Österbotten.  

Yles redaktör gjorde en telefonintervju med kommunstyrelsens vice ordförande [anmälaren]. Reportern presenterade sig klart och tydligt som journalist på Yle i början av samtalet. På grund av anmälarens ställning och långa politiska erfarenhet kan han antas ha förstått att det handlade om en intervju.

Enligt Björkesténs svar meddelade anmälaren i början av samtalet att han inte ville kommentera skolfrågan och bad redaktören kontakta kommunstyrelsens ordförande eller kommundirektören. Därefter talade dock anmälaren i flera minuter med reportern och svarade på hans frågor, redogjorde för beslutsgången och detaljer i ärendet. Detta tolkade redaktören som att anmälaren godkände intervjun.

Redaktören hade redan tidigare försökt nå kommunstyrelsens ordförande utan att lyckas. Därför var det enligt den ansvariga chefredaktören naturligt att han vände sig till vice ordföranden. Kommundirektören var inte en relevant informationskälla i sammanhanget, eftersom det handlade om en politisk tudelning och redaktören ville höra båda sidorna. Vice ordförande representerade majoritetsåsikten i omröstningen som slutade 5–3.

Anmälaren hade efter att intervjun publicerade varit i kontakt med redaktören och den ansvariga redaktören. Han undrade om Yle kunde göra en rättelse, men kan krävde dock inga korrigeringar av sakfel och sa att han står för de citat som publicerats på webben. Däremot ville anmälaren att redaktionen i en radiosändning skulle påpeka att anmälaren varit omedveten om att intervjun bandades.  Redaktionen bedömde dock att en sådan rättelse hade tett sig märklig i lyssnarnas öron och snarare väckt nya frågor än skapat någon klarhet.

Redaktören bad också om ursäkt för att han i intervjusituationen inte tillräckligt tydligt informerat om att intervjun bandades. Yle Österbotten har enligt Björkesténs genmäle inte publicerat några hemliga eller känsliga uppgifter. Anmälaren har inte heller dragit tillbaka sina uttalanden eller begärt att några sakfel ska korrigeras. Yle anser enligt Björkestén att det ur lyssnarnas synvinkel var viktigt att intervjun med anmälaren sändes. Anmälaren intervjuas ofta i sin roll som beslutsfattare och Yle Radio Vega Österbotten är en bekant aktör för honom. Vegas redaktör har inte i något skede hemlighållit sina intervjuavsikter. Därför hade han inte heller någon anledning att misstänka att en erfaren kommunal beslutsfattare inte skulle förstå att det rörde sig om en intervju som skulle sändas i radion.

 

Beslut

 

JR 9: Det är tillrådligt att journalister i sitt arbete uppger sitt yrke. De ska försöka skaffa fram information på ett öppet sätt. Om samhälleligt betydelsefulla omständigheter inte kan utredas på annat sätt, kan journalister göra intervjuer och ta fram uppgifter även på sätt som avviker från det vanliga.

JR 17: Intervjuobjekt har rätt att på förhand få veta i vilket sammanhang deras uttalanden kommer att användas. De ska också få veta om intervjun kan komma att användas i flera olika medier. Intervjuobjekt ska alltid meddelas ifall samtalet är avsett för publicering eller enbart som bakgrundsmaterial.

Yles redaktör ringde anmälaren som är kommunstyrelsens vice ordförande. Den intervjuade vägrade först kommentera styrelsemötet, men svarade sedan ändå på redaktörens frågor. Yle användes den intervjuades uttalanden i textform i en nyhet på webben och sände delar av den bandade intervjun i radions morgonsändning.  

En redaktör behöver inte informera om att ett samtal bandas och än mindre få tillstånd för att banda in intervjusamtalet när han eller hon ringt upp en person och sakligt presenterat sig för som en journalist i arbetet. Inspelningen kan precis som penna och papper användas för att göra minnesanteckningar 

Opinionsnämnden för massmedier har dock sedan lång tid tillbaka gjort den tolkningen att intervjupersonen alltid måste få veta om hans eller hennes röst används i radio, tv eller på nätet. Nämnden ser inte att det skulle vara något stort problem att den intervjuades svar i detta fall användes som grund för webbartikeln, trots att han inte ville kommentera saken. I det fall som är uppe för behandling antog redaktören att den intervjuade förstod att hans röst skulle komma att användas i radion. Han berättade dock inte uttryckligen detta för den intervjuade trots att denne i början av samtalet vägrade kommentera ärendet. 

Opinionsnämnden för massmedier anser att Yle har brutit mot god journalistisk sed och ger tidningen en anmärkning.

 

Beslutet fattades av:

Elina Grundström (ordf.), Pirjo Auvinen/Aapo Parviainen, Hannu Helineva/Katariina Anttila, Jyrki Huotari/Liina Matveinen, Ulla Järvi/Jussi Lankinen, Anssi Järvinen/Marko Forss, Riitta Kalliokoski/Eeva Ruotsalainen, Pasi Kivioja/Riikka Kaihovaara, Antti Kokkonen/Riitta Raatikainen, Heikki Kuutti/Niklas Vainio, Venla Mäntysalo/Maria Kaisa Aula, Paula Paloranta/Arja Lerssi-Lahdenvesi, Heikki Valkama/Seppo Määttänen och Johanna Vehkoo/Juha Honkonen. 

 

Tämä päätös on avattu 2302 kertaa