BESLUT

Fällande 7679/UL/21
Hufvudstadsbladet

Väsentligt fel, rättelse av fel

I en kolumn i Hufvudstadsbladet fanns ett väsentligt fel som tidningen rättade först fem månader efter att begäran om rättelse gjorts och efter att man fått reda på att anmälan tagits upp för behandling av Opinionsnämnden för massmedier. 

Fällande 7661/PL/21
Östnyland

Integritetsskydd

Tidningen publicerar regelbundet uppgifter om alla de fastighetsöverlåtelser till ett värde av minst 150 000 euro som gjorts inom vissa områden för vilka man skaffar fram uppgifter från Lantmäteriverket. Tidningen publicerar köparnas och säljarnas namn, fastighetens exakta adress samt pris. Den prisgräns som tidningen valt utgjorde inte i sig en tillräcklig journalistisk grund för att publicera namnet på en privatperson som köpt en bostadsfastighet i kombination med adressen.

Fällande 7446/SL/20
Vasabladet

Integritetsskydd, väsentligt fel

Tidningen publicerade en artikel där den intervjuade berättade om sin vän som hamnat på intensivvårdsavdelning till följd av coronasmitta. Artikeln behandlade vännens sjukdomsförlopp på ett så långtgående och detaljerat sätt att det skulle ha förutsatt den berörda personens godkännande.

Fällande 7418/IL/20
Nyhetsbyrån SPT

Citering

Nyhetsbyrån SPT skickade till sina kunder en artikel där gymnasier rankades enligt studentexamensresultat. Artikeln byggde helt och hållet på arbete som utförts av en annan redaktion, vilket entydigt borde ha framgått av texten. Källan borde ha nämnts redan i rubriken eller tydligt i början av artikeln.

Friande 7391/YLE/20
Svenska Yle

Integritetsskydd, sanningsenlig informationsförmedling, väsentligt fel

Svenska Yle berättade att en anställd hos ett visst företag hade konstaterats smittad med corona. Smittan och de åtgärder som vidtagits med anledning av den var av exceptionellt stor betydelse lokalt sett. Den smittade kunde utifrån artikeln på sin höjd identifieras bland de personer som kände till att personen var sjukledig.

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Friande 5536B/SL/14

Vastaaja: Syd-Österbotten

Asia: Intervjuobjektets rättigheter, Respekt för människovärdet

Ratkaistu: 15.10.2014

Tidningen publicerade en artikel om ett bråk vid kiosken på en tvåspråkig stads campingområde som uppmärksammats i sociala medier. Tidningen publicerade också en skämtteckning där campingföretagaren jämfördes med Pekka Puupää. Skämtteckningen var inte nedsättande och företagaren fick i tidningen redogöra för sin syn på händelserna.


Klagan 28.6.2014

Klagan gäller nyheten ”Närpesbo fick inte köpa glass på svenska i Kaskö” som publicerades 7.6 i Syd-Österbotten samt skämtteckningen Sticket som publicerades i samma tidning 10.6 och där en kioskinnehavare som inte kan svenska kallas Pekka Puupää. Artikeln är skriven av Vasabladets reporter. Artikeln publicerades först på Vasabladets webbplats och följande dag i Vasabladets och Syd-Österbottens papperstidningar.  Klaganden är inte part i ärendet men har den i artikeln nämnda företagarens samtycke.


Enligt klagan insåg inte företagaren att artikeln också publiceras i lokaltidningen. Klaganden anser att artikeln och skämtteckningen Sticket vanhedrar den intervjuade.

Klaganden hänvisar till Journalistreglernas punkt JO 17: Intervjuobjekt har rätt att på förhand få veta i vilket sammanhang deras uttalanden kommer att användas. De ska också få veta om intervjun kan komma att användas i flera olika medier.

Syd-Österbottens svar 19.9.2014


Enligt chefredaktör Mats Ekman bröt Syd-Österbotten inte mot god journalistisk sed när tidningen publicerade nyheten om ordväxlingen som ägt rum 5.6 och som väckte stor uppmärksamhet i sociala medier. Tidningen lät båda parterna komma till tals genom att publicera artikeln och en insändare i samma dags tidning. Enligt chefredaktören hade tidningen rätt att rapportera om händelsen eftersom ordväxlingen utspelade sig på en offentlig plats med flera personer närvarande.

Chefredaktören skriver att det är mediernas uppgift att granska kommunal verksamhet som lagts ut till entreprenörer och kundbemötandet i den tvåspråkiga kommunen. Diskussionen kring händelsen pågick i sociala medier innan SÖ:s publicering.  I artikeln gav tidningen företagaren en möjlighet att ge sin syn på saken.

Artikeln publicerades först på Vasabladets webbplats 6.6 och i papperstidningen samt i Syd-Österbotten 7.6. Artikeln var skriven av tidningen Vasabladets sommarvikarie som enligt chefredaktören också skriver för HSS Medias andra tidningar.

Den intervjuade är enligt chefredaktören en lokal företagare och läsare av Syd-Österbotten. ”I denna egenskap kan man utgå från att han varit medveten om tidningssamarbetet.” Enligt chefredaktören är det ett missförstånd att företagaren inte visste att han blivit intervjuad för två tidningar.

Skämtteckningen Sticket har publicerats i tidningen SÖ sedan år 1990.  Enligt chefredaktören är teckningarna politisk satir och bygger på allmänna och lokala händelser.

Skämtteckningen ifråga är enligt chefredaktören en bild av en pojke som på svensk Kasködialekt frågar sin mamma om det är Pekka Puupää som bor där. Enligt chefredaktören pekar teckningen inte ut någon viss person. Teckningen föreställer campingområdets kiosk. Barnet ställer en fråga men får inget svar. Eftersom ingen person nämns i teckningen kan inte heller campingföretagaren vara Pekka Puupää.

Enligt chefredaktören får en skämtteckning vara tillspetsad. Chefredaktören motiverar publiceringen av teckningen med samma orsaker som publiceringen av den ursprungliga artikeln: Mariestrands camping ägs av den tvåspråkiga staden Kaskö, den är en offentlig plats och händelsen hade fått stor uppmärksamhet.

Chefredaktören påpekar att den intervjuade inte kontaktade honom efter att artikeln publicerats. Den intervjuade hade kontaktat skribenten 19.6 och yrkat på rättelse av ett fel i artikeln. Tidningen vägrade eftersom det enligt chefredaktören inte var fråga om något sakfel.

Tidningen publicerade ändå en insändare av den intervjuade 15.7., där han bestred att han sagt att han inte är intresserad av Närpesbornas pengar. Han skrev också att han i motsats till vad som stod i artikeln ensam är ansvarig för att sköta campingområdet.

Avgörande

JO 17: Intervjuobjekt har rätt att på förhand få veta i vilket sammanhang deras uttalanden kommer att användas. De ska också få veta om intervjun kan komma att användas i flera olika medier. Intervjuobjekt ska alltid meddelas ifall samtalet är avsett för publicering eller enbart som bakgrundsmaterial.

JO 26: Allas människovärde ska respekteras. Etniskt ursprung, nationalitet, kön, sexuell orientering, övertygelse eller därmed jämförbar egenskap ska inte framställas på ett ovidkommande eller nedlåtande sätt.

En uppdatering om språktvisten publicerades i ett socialt medium. Syd-Österbotten skrev en artikel utgående från uppdateringen om bråket i samband med ett glassköp. I tidningen fick båda parterna ge sin syn på händelseförloppet. I artikeln påstås företagaren bland annat ha sagt att han inte är intresserad av pengar om de är från Närpes. Artikeln hade publicerats föregående dag på Vasabladets webbplats. Den publicerades också i den tryckta versionen av Vasabladet samma dag som i Syd-Österbotten.

Följande vecka publicerade SÖ också en skämtteckning om ämnet, där företagaren jämförs med Pekka Puupää. Tidningen publicerade också en rättelse skriven av företagaren, där han bestred att han talat om pengar från Närpes och berättade att han ensam är ansvarig för sitt företag, i motsats till vad som stod i artikeln. Tidigare hade tidningen vägrat publicera hans kommentar.

Opinionsnämnden för massmedier påminner om att den intervjuade ska få veta ifall intervjun kan komma att användas i flera olika medier. Nämnden anser att det är möjligt att företagaren inte kände till Vasabladets och Syd-Österbottens gemensamma redaktion. Lika möjligt är det att reportern berättat att hon arbetar för båda tidningarna. Nämnden har inga förutsättningar att ta ställning till vad som sagts i intervjusituationen.

Artikeln publicerades först på Vasabladets webbplats och först sedan i Vasabladet och i Syd-Österbotten. I artikeln fick den intervjuade ge sin syn på händelserna och senare publicerade Syd-Österbotten hans insändare rubricerad som klarläggande.

Nämnden anser att den intervjuade kan kopplas ihop med skämtteckningen Sticket som tidningen publicerade. I skämtteckningen behandlades företagaren tillspetsat trots att han inte är någon offentlig person. Tillspetsning och karikering hör ändå till skämtteckningens stilgrepp, och i detta fall överskred inte teckningen måttfullhetens gräns.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Syd-Österbotten inte har brutit mot god journalistisk sed.
 



Beslutet fattades av:
Risto Uimonen (ordf.), Jyrki Huotari, Ulla Järvi, Anssi Järvinen, Riitta Kalliokoski, Lauri Karppi, Riikka Kaihovaara, Heli Kärkkäinen, Riitta Ollila, Hannu Helineva, Seppo Määttänen och Heikki Vento.


Tämä päätös on avattu 2669 kertaa