BESLUT

Fällande 7679/UL/21
Hufvudstadsbladet

Väsentligt fel, rättelse av fel

I en kolumn i Hufvudstadsbladet fanns ett väsentligt fel som tidningen rättade först fem månader efter att begäran om rättelse gjorts och efter att man fått reda på att anmälan tagits upp för behandling av Opinionsnämnden för massmedier. 

Fällande 7661/PL/21
Östnyland

Integritetsskydd

Tidningen publicerar regelbundet uppgifter om alla de fastighetsöverlåtelser till ett värde av minst 150 000 euro som gjorts inom vissa områden för vilka man skaffar fram uppgifter från Lantmäteriverket. Tidningen publicerar köparnas och säljarnas namn, fastighetens exakta adress samt pris. Den prisgräns som tidningen valt utgjorde inte i sig en tillräcklig journalistisk grund för att publicera namnet på en privatperson som köpt en bostadsfastighet i kombination med adressen.

Fällande 7446/SL/20
Vasabladet

Integritetsskydd, väsentligt fel

Tidningen publicerade en artikel där den intervjuade berättade om sin vän som hamnat på intensivvårdsavdelning till följd av coronasmitta. Artikeln behandlade vännens sjukdomsförlopp på ett så långtgående och detaljerat sätt att det skulle ha förutsatt den berörda personens godkännande.

Fällande 7418/IL/20
Nyhetsbyrån SPT

Citering

Nyhetsbyrån SPT skickade till sina kunder en artikel där gymnasier rankades enligt studentexamensresultat. Artikeln byggde helt och hållet på arbete som utförts av en annan redaktion, vilket entydigt borde ha framgått av texten. Källan borde ha nämnts redan i rubriken eller tydligt i början av artikeln.

Friande 7391/YLE/20
Svenska Yle

Integritetsskydd, sanningsenlig informationsförmedling, väsentligt fel

Svenska Yle berättade att en anställd hos ett visst företag hade konstaterats smittad med corona. Smittan och de åtgärder som vidtagits med anledning av den var av exceptionellt stor betydelse lokalt sett. Den smittade kunde utifrån artikeln på sin höjd identifieras bland de personer som kände till att personen var sjukledig.

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Friande 5216/SL/13

Vastaaja: Vasabladet

Asia: Rubrik

Ratkaistu: 6.11.2013

I rubriken i tidningen konstaterades att den intervjuade pappan har råd att vara hemma och sköta sitt barn. Rubriken stämde, även om familjen inte fattade beslutet om pappaledigheten på ekonomiska grunder.

Klagan 25.6.2013

Klagan gäller första sidans rubrik ”Han har råd att vara hemma” till en artikel i Vasabladet 16.6.2013. Artikeln handlar om klagandens pappaledighet. Klaganden skriver att fokus under intervjun, och även i det artikelutkast som sändes till honom, låg på familjevärden. Även den slutliga artikeln motsvarade intervjun. Huvudrubriken som lyfts upp på första sidan avvek dock helt från den övriga linjen och kom som en chock för klaganden.

Enligt klaganden frågade redaktören honom under intervjuns gång om hans syn på varför så få pappor stannar hemma. Han berättar att han svarat att det är allmänt känt att ekonomin är största orsaken – kvinnan är vanligen den i familjen som har lägre lön och därför är det ekonomiskt lönsammare att mamman stannar hemma. Klaganden berättar vidare att han sagt att valet i deras fall gjordes på andra grunder, eftersom han och hans hustru tjänar ungefär lika mycket. I ekonomiskt hänseende spelade det ingen roll för familjen vem som stannar hemma.

Klaganden fick granska artikeln på förhand och hade inget att anmärka om den. Däremot hade första sidans rubrik ”Han har råd att vara hemma”, som skrevs av Vasabladets redaktion, enligt klaganden en alldeles annan betydelse och ton, i den meningen att ”den här pappan har så mycket pengar att han kan stanna hemma”.  Rubriken motsvarade enligt klaganden inte på något sätt intervjun där familjens tillgångar inte behandlades.

Vasabladets genmäle 13.8.2013

Chefredaktör Camilla Berggren svarar att redaktionen har följt normal journalistisk praxis: Journalisten samlar in fakta, skriver och lämnar materialet till redaktionssekreteraren. Texter, ingresser och speciellt rubriker editeras, dvs. skrivs om. I detta fall hade redaktionssekreteraren ändrat den ursprungliga rubriken till ”Han har råd att vara hemma”.

Uttrycket ”ha råd” behöver inte på svenska uppfattas som specifikt ekonomiskt. I talspråk använder man enligt chefredaktören ofta uttrycket ”ha råd” i betydelsen vilken acceptans något har eller vilket värde man ger något, i detta fall pappaledigheten. På tyska heter det ”sich erlauben können”, att kunna tillåta sig något.

Enligt Svenska Akademins Stora Svenska Ordbok används ”ha råd” också bildligt i fråga om annat värde. Exempel: "En chans hon inte har råd att missa.”
På insidan lyder rubriken ”Tiden med barnen kan inte värderas i pengar". Enligt Berggren följer då logiskt slutsatsen att Kulla ”har råd att vara hemma med barnen”. Det är inte pengarna utan tiden han värderar, dvs. har råd med.

Medierna är beroende av privatpersoner som ställer upp som exempel i artiklarna. Därför är det enligt chefredaktören viktigt att kontakterna sköts korrekt. I detta fall har ingen negativ uppsåt funnits och klagan handlar enbart om första sidans rubrik och ingress som skärpts till under redigeringsprocessen. Det handlar enligt huvudredaktören om semantik, dvs. om hur man uppfattar språket.

Avgörande

Avgöranden om innehållet i informationsförmedlingen ska fattas på journalistiska grunder.

 Denna beslutanderätt får inte under några omständigheter överlåtas till någon utanför redaktionen (JR 2). Rubriker, ingresser, pärm- och bildtexter, löpsedlar och annan exponering ska ha en grund i innehållet (JR 15). Man bör gå med på intervjuobjekts begäran att få granska sitt uttalande innan det publiceras, om publiceringstidtabellen tillåter det. Granskningsrätten gäller enbart intervjuobjektets egna uttalanden och får inte innebära att den journalistiska beslutanderätten överlåts till någon utanför redaktionen (JR 18).

Klaganden framträdde i tidningens huvudartikel under sitt eget namn och på bild. Utifrån artikeln på såväl första sidan som nyhetssidan fick man en positiv bild av den intervjuade. I rubriken på nyhetssidan konstaterade han: ”Tiden med barnen kan inte värderas i pengar”. I den omfattande artikelhelheten ingick även andra artiklar, och helheten fokuserade uttryckligen på ekonomiska orsaker och följder i fråga om hemmavården av småbarn.

Enligt Opinionsnämnden för massmedier innehöll rubriken på första sidan inget fel, oberoende av hur man tolkar uttrycket ”ha råd”. Rubriken svarade även mot texten där man berättade att inga ekonomiska hinder föreligger för den intervjuade att stanna hemma och sköta sitt lilla barn. Han avvek från den vanligaste modellen i finländska barnfamiljer, där mamman stannar hemma med barnen. Detta framgick dessutom av artikeln på första sidan där klaganden fick berätta att det i deras familj inte är ekonomiska grunder som avgör vilkendera föräldern som sköter barnen.

Klaganden hade i enlighet med Journalistreglerna fått läsa sina egna uttalanden på förhand. Granskningsrätten omfattar dock inte till exempel artikelns synvinkel eller rubrikerna, om vilka redaktionen beslutar självständigt inom ramen för sin journalistiska beslutanderätt.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Vasabladet inte har brutit mot god journalistisk sed.
 


Beslutet fattades av:
Risto Uimonen (ordf.), Jukka Ahlberg, Ulla Ahlmén-Laiho, Hannu Helineva, Timo Huovinen, Riikka Kaihovaara, Juha Keskinen, Heli Kärkkäinen, Riitta Ollila, Riitta Pollari, Veikko Valtonen och Heikki Vento.

 

Tämä päätös on avattu 2789 kertaa