BESLUT 2013

Friande 5216/SL/13
Vasabladet

Rubrik

I rubriken i tidningen konstaterades att den intervjuade pappan har råd att vara hemma och sköta sitt barn. Rubriken stämde, även om familjen inte fattade beslutet om pappaledigheten på ekonomiska grunder.

Fällande 5199/SL/13
Hufvudstadsbladet

Ställningstagande till skuldfrågan på förhand

Tidningen publicerade en nyhet om behandlingen av ett åtal om misshandel i Högsta domstolen. Journalisten tog ställning till skuldfrågan under en pågående rättsprocess på ett sätt som nämnden inte anser vara godtagbart.

Fällande 5032/SL/12
Hufvudstadsbladet

Korrigering av fel

Nyheten berättade om ungas cannabisanvändning. Den innehöll ett väsentligt fel.

Friande 5009/SL/12
Österbottens Tidning

Eget ställningstagande, dvs. genmäle, insändare

Tidningen rapporterade om påståenden i partiets lokalförenings pamflett, och skaffade svar på dem av tjänstemän. I artikeln intervjuades även partiets kommunalvalskandidat. Föreningen utsattes inte för mycket negativ publicitet, så redaktionen hade grund för att bestrida kravet på genmäle. Redaktionen publicerade ändå föreningens insändare.

Fällande 5006/SL/12
Österbottens Tidning

Väsentligt fel

På sin offentliga webbplats publicerade tidningen ett sammandrag av en nyhet i den tryckta tidningen. Sammandraget innehöll ett väsentligt fel som redaktionen inte korrigerade. Även den korrekta informationen fanns i webbtidningen, men för att kunna läsa den krävdes inloggning.
 

Fällande 5000/SL/12
Ålandstidningen

Samtidigt hörande

Tidningen publicerade på nätet och i tryck en artikel som förorsakade mycket negativ publicitet för företaget och dess ledning. I den tryckta tidningen publicerades en uppföljande artikel samt chefens insändare. Mer än två månader senare ersattes den ursprungliga artikeln på webben med en ny utan att läsarna informerades om detta.  På webben reagerade man i övrigt inte alls på situationen.

Friande 4919/SL/12
Hufvudstadsbaldet

Samtidigt hörande, rubrik, korrigering av fel

Tidningen baserade sin artikel på information i ett tv-program. En representant för den kritiserade teatern hördes i efterhand. Tidningen publicerade även teaterchefens syn i ärendet.

Fällande 5199/SL/13

Vastaaja: Hufvudstadsbladet

Asia: Ställningstagande till skuldfrågan på förhand

Ratkaistu: 9.10.2013

Tidningen publicerade en nyhet om behandlingen av ett åtal om misshandel i Högsta domstolen. Journalisten tog ställning till skuldfrågan under en pågående rättsprocess på ett sätt som nämnden inte anser vara godtagbart.

Klagan 28.5.2013

Klagan gäller en artikel som tidningen publicerade på sin webbplats 16.5.2013 och i tryck 18.3.2013 med rubriken ”Misshandlade babyns föräldrar blånekar” samt journalistens kommentar i den tryckta tidningen, ”Är villkorligt fängelse nog?”. Artiklarna behandlade Högsta domstolens hörande av föräldrar som misstänktes ha misshandlat sin baby. Tingsrätten och hovrätten hade tidigare förkastat åtalen. Klaganden anser att skribenten i tidningsartiklarna på förhand tog ställning till föräldrarnas skuld och därmed bröt mot paragraf 35 i Journalistreglerna. I klagan betonas att uppmaningen att avhålla sig från att på förhand ta ställning i en skuldfråga grundar sig på oskyldighetspresumptionen som hör till individens mänskliga rättigheter och grundläggande fri- och rättigheter.

Klaganden fäster uppmärksamhet vid följande mening i nyheten: ”Paret har frikänts i underrätterna trots att det är höjt över alla tvivel att någondera eller båda är skyldiga.” Vidare påpekas att verbet ”blåneka”, som använts i rubriken, inte bara betyder att neka hänsynslöst utan att det också används i betydelsen att neka mot klara bevis. Enligt klaganden fördömde journalisten i sin kommentar också kraftigt straffyrkandet, dvs. villkorligt straff. Vidare skrev journalisten att de åtalade hade uppträtt ovårdade vid domstolens muntliga behandling, iklädda lortiga och fransiga kläder, vilket enligt klaganden kan tolkas som en klar beskrivning av artikelns karaktär.

Klaganden bad också nämnden ta ställning till det faktum att tidningen publicerade en bild där de åtalade kan identifieras. Nämnden kan inte ta ställning till denna fråga som berör integritetsskydd, eftersom de åtalades samtycke till behandlingen av frågan inte har fogats till klagan. 

Hufvudstadsbladets genmäle 5.6.2013

Biträdande chefredaktör Lena Skogberg svarar att artiklarna grundat sig på hovrättens dom i fallet samt på intervjuer med en professor i straffrätt vid Östra Finlands universitet och barnets biträdande vårdnadshavare. Enligt Skogberg handlade fallet om grov misshandel av en 1–2,5 månaders baby som tillfogats tio benfrakturer. Hon skriver att det i rättsinstanserna har konstaterats att babyn varit i enbart föräldrarnas vård, av vilket man kan sluta sig till att en av föräldrarna eller bägge två har gjort sig skyldiga till brottet i fråga. De har dock frikänts på grund av att domstolarna inte har kunnat avgöra vem av dem som begått brottet. Chefredaktören citerar hovrättens beslut:

”[NN]:n lukuisat, vakavat murtumavammat ovat syntyneet hänen ollessaan vanhempiensa hoidossa. Tässä tilanteessa ei jää järkevää epäilyä siitä, etteikö toinen vanhemmista tai molemmat vanhemmat yhdessä ole pahoinpidelleet NN:ää. Kun on jäänyt selvittämättä, kumpi vanhemmista on pahoinpidellyt lasta tai että he olisivat tehneet niin yhdessä, syyte törkeästä pahoinpitelystä on hylättävä.”

Skogberg påpekar att journalisten har refererat tings- och hovrättens slutsatser i sina artiklar och klart framhållit att åtalen förkastats. Enligt chefredaktören beskrevs babyns föräldrar i tidningen på samma sätt som vid normal nyhetsrapportering från rättegångar.

Skogberg anser att journalisten i sin kommentar hade rätt att framföra egna synpunkter, eftersom det klart och tydligt framgick för läsarna att de är skribentens subjektiva åsikter. Hon beskriver kommentaren som en del av den pågående samhällsdebatten om våra domstolars utmätande av straff och menar att det i många sammanhang påpekats att domstolarna tenderar att döma hårdare straff för egendomsbrott än för brott mot liv och hälsa. Enligt Skogberg är fallet viktigt också av den orsaken att det är av prejudicerande karaktär, vilket i förlängningen kan leda till en precisering av lagstiftningen. Därmed kan man enligt chefredaktören hävda att skribenten har följt paragraf 1 i Journalistreglerna, där det konstateras att läsarna, lyssnarna och tittarna har rätt att få veta vad som händer i samhället.

Chefredaktören hänvisar till anda ordbokskällor än klaganden och skriver att verbet ”blåneka”, som använts i rubriken till huvudartikeln, till exempel enligt Svenska Akademiens ordlista betyder uttrycket ”neka helt och hållet”.

Avgörande

Ifall en nyhet har publicerats om begäran om utredning, åtal eller dom, ska saken i mån av möjlighet följas upp ända till slutet. Under rättegången ska journalister inte på ett otillbörligt sätt försöka påverka domstolens avgörande och inte heller på förhand ta ställning till skuldfrågan (JR 35).

I tidningen framhölls att de åtalade föräldrarna hade förnekat brottet i Högsta domstolen. Enligt nyheten hade de förlitat sig på samma beprövade taktik redan i de lägre rättsinstanserna och på så sätt undgått straff. I artikeln konstaterades att föräldrarna utan tvivel hade gjort sig skyldiga till misshandel, och därtill citerades de åtalade, deras advokat och barnets biträdande vårdnadshavare. Föräldrarna nekade till brottet.

Enligt nyheten medgav föräldrarnas advokat att fallet var ”mystiskt”, men han såg det inte möjligt att döma någondera föräldern eftersom frågorna ”vem” och ”var” inte kunde besvaras. Barnets biträdande vårdnadshavare ansåg däremot att föräldrarna var brottskumpaner. Journalisten förundrade sig i sin egen kommentar över att ett villkorligt straff kan anses nog för föräldrar som utövat så pass utstuderad sadism och jämförde detta med domar som meddelats i fråga om egendomsbrott. Vidare skrev journalisten att det måste vara fel på lagen om föräldrarna frias helt och hållet.

Artiklarna innehåller inga fel och ger en sanningsenlig bild av hovrättens beslut, där det i praktiken konstaterats att föräldrarna tillsammans eller någondera av dem har misshandlat sitt barn. Journalisten hade också rätt att kritisera lagen och tolkningen av den samt straffyrkandet. När artiklarna publicerades pågick dock fortfarande behandlingen av fallet i Högsta domstolen. Tidningen hade därför inte rätt att ta ställning till skuldfrågan i fallet.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Hufvudstadsbladet har brutit mot god journalistisk sed och ger tidningen en anmärkning.

 

Beslutet fattades av:
Risto Uimonen (ordf.), Jukka Ahlberg, Ulla Ahlmén-Laiho, Kalle Heiskanen, Timo Huovinen, Anna-Liisa Hämäläinen, Marja Irjala, Lauri Karppi, Juha Keskinen, Heli Kärkkäinen, Salla Nazarenko, Jaakko Ujainen och Heikki Vento.

 

Tämä päätös on avattu 2160 kertaa