BESLUT

Fällande 7679/UL/21
Hufvudstadsbladet

Väsentligt fel, rättelse av fel

I en kolumn i Hufvudstadsbladet fanns ett väsentligt fel som tidningen rättade först fem månader efter att begäran om rättelse gjorts och efter att man fått reda på att anmälan tagits upp för behandling av Opinionsnämnden för massmedier. 

Fällande 7661/PL/21
Östnyland

Integritetsskydd

Tidningen publicerar regelbundet uppgifter om alla de fastighetsöverlåtelser till ett värde av minst 150 000 euro som gjorts inom vissa områden för vilka man skaffar fram uppgifter från Lantmäteriverket. Tidningen publicerar köparnas och säljarnas namn, fastighetens exakta adress samt pris. Den prisgräns som tidningen valt utgjorde inte i sig en tillräcklig journalistisk grund för att publicera namnet på en privatperson som köpt en bostadsfastighet i kombination med adressen.

Fällande 7446/SL/20
Vasabladet

Integritetsskydd, väsentligt fel

Tidningen publicerade en artikel där den intervjuade berättade om sin vän som hamnat på intensivvårdsavdelning till följd av coronasmitta. Artikeln behandlade vännens sjukdomsförlopp på ett så långtgående och detaljerat sätt att det skulle ha förutsatt den berörda personens godkännande.

Fällande 7418/IL/20
Nyhetsbyrån SPT

Citering

Nyhetsbyrån SPT skickade till sina kunder en artikel där gymnasier rankades enligt studentexamensresultat. Artikeln byggde helt och hållet på arbete som utförts av en annan redaktion, vilket entydigt borde ha framgått av texten. Källan borde ha nämnts redan i rubriken eller tydligt i början av artikeln.

Friande 7391/YLE/20
Svenska Yle

Integritetsskydd, sanningsenlig informationsförmedling, väsentligt fel

Svenska Yle berättade att en anställd hos ett visst företag hade konstaterats smittad med corona. Smittan och de åtgärder som vidtagits med anledning av den var av exceptionellt stor betydelse lokalt sett. Den smittade kunde utifrån artikeln på sin höjd identifieras bland de personer som kände till att personen var sjukledig.

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Fällande 5199/SL/13

Vastaaja: Hufvudstadsbladet

Asia: Ställningstagande till skuldfrågan på förhand

Ratkaistu: 9.10.2013

Tidningen publicerade en nyhet om behandlingen av ett åtal om misshandel i Högsta domstolen. Journalisten tog ställning till skuldfrågan under en pågående rättsprocess på ett sätt som nämnden inte anser vara godtagbart.

Klagan 28.5.2013

Klagan gäller en artikel som tidningen publicerade på sin webbplats 16.5.2013 och i tryck 18.3.2013 med rubriken ”Misshandlade babyns föräldrar blånekar” samt journalistens kommentar i den tryckta tidningen, ”Är villkorligt fängelse nog?”. Artiklarna behandlade Högsta domstolens hörande av föräldrar som misstänktes ha misshandlat sin baby. Tingsrätten och hovrätten hade tidigare förkastat åtalen. Klaganden anser att skribenten i tidningsartiklarna på förhand tog ställning till föräldrarnas skuld och därmed bröt mot paragraf 35 i Journalistreglerna. I klagan betonas att uppmaningen att avhålla sig från att på förhand ta ställning i en skuldfråga grundar sig på oskyldighetspresumptionen som hör till individens mänskliga rättigheter och grundläggande fri- och rättigheter.

Klaganden fäster uppmärksamhet vid följande mening i nyheten: ”Paret har frikänts i underrätterna trots att det är höjt över alla tvivel att någondera eller båda är skyldiga.” Vidare påpekas att verbet ”blåneka”, som använts i rubriken, inte bara betyder att neka hänsynslöst utan att det också används i betydelsen att neka mot klara bevis. Enligt klaganden fördömde journalisten i sin kommentar också kraftigt straffyrkandet, dvs. villkorligt straff. Vidare skrev journalisten att de åtalade hade uppträtt ovårdade vid domstolens muntliga behandling, iklädda lortiga och fransiga kläder, vilket enligt klaganden kan tolkas som en klar beskrivning av artikelns karaktär.

Klaganden bad också nämnden ta ställning till det faktum att tidningen publicerade en bild där de åtalade kan identifieras. Nämnden kan inte ta ställning till denna fråga som berör integritetsskydd, eftersom de åtalades samtycke till behandlingen av frågan inte har fogats till klagan. 

Hufvudstadsbladets genmäle 5.6.2013

Biträdande chefredaktör Lena Skogberg svarar att artiklarna grundat sig på hovrättens dom i fallet samt på intervjuer med en professor i straffrätt vid Östra Finlands universitet och barnets biträdande vårdnadshavare. Enligt Skogberg handlade fallet om grov misshandel av en 1–2,5 månaders baby som tillfogats tio benfrakturer. Hon skriver att det i rättsinstanserna har konstaterats att babyn varit i enbart föräldrarnas vård, av vilket man kan sluta sig till att en av föräldrarna eller bägge två har gjort sig skyldiga till brottet i fråga. De har dock frikänts på grund av att domstolarna inte har kunnat avgöra vem av dem som begått brottet. Chefredaktören citerar hovrättens beslut:

”[NN]:n lukuisat, vakavat murtumavammat ovat syntyneet hänen ollessaan vanhempiensa hoidossa. Tässä tilanteessa ei jää järkevää epäilyä siitä, etteikö toinen vanhemmista tai molemmat vanhemmat yhdessä ole pahoinpidelleet NN:ää. Kun on jäänyt selvittämättä, kumpi vanhemmista on pahoinpidellyt lasta tai että he olisivat tehneet niin yhdessä, syyte törkeästä pahoinpitelystä on hylättävä.”

Skogberg påpekar att journalisten har refererat tings- och hovrättens slutsatser i sina artiklar och klart framhållit att åtalen förkastats. Enligt chefredaktören beskrevs babyns föräldrar i tidningen på samma sätt som vid normal nyhetsrapportering från rättegångar.

Skogberg anser att journalisten i sin kommentar hade rätt att framföra egna synpunkter, eftersom det klart och tydligt framgick för läsarna att de är skribentens subjektiva åsikter. Hon beskriver kommentaren som en del av den pågående samhällsdebatten om våra domstolars utmätande av straff och menar att det i många sammanhang påpekats att domstolarna tenderar att döma hårdare straff för egendomsbrott än för brott mot liv och hälsa. Enligt Skogberg är fallet viktigt också av den orsaken att det är av prejudicerande karaktär, vilket i förlängningen kan leda till en precisering av lagstiftningen. Därmed kan man enligt chefredaktören hävda att skribenten har följt paragraf 1 i Journalistreglerna, där det konstateras att läsarna, lyssnarna och tittarna har rätt att få veta vad som händer i samhället.

Chefredaktören hänvisar till anda ordbokskällor än klaganden och skriver att verbet ”blåneka”, som använts i rubriken till huvudartikeln, till exempel enligt Svenska Akademiens ordlista betyder uttrycket ”neka helt och hållet”.

Avgörande

Ifall en nyhet har publicerats om begäran om utredning, åtal eller dom, ska saken i mån av möjlighet följas upp ända till slutet. Under rättegången ska journalister inte på ett otillbörligt sätt försöka påverka domstolens avgörande och inte heller på förhand ta ställning till skuldfrågan (JR 35).

I tidningen framhölls att de åtalade föräldrarna hade förnekat brottet i Högsta domstolen. Enligt nyheten hade de förlitat sig på samma beprövade taktik redan i de lägre rättsinstanserna och på så sätt undgått straff. I artikeln konstaterades att föräldrarna utan tvivel hade gjort sig skyldiga till misshandel, och därtill citerades de åtalade, deras advokat och barnets biträdande vårdnadshavare. Föräldrarna nekade till brottet.

Enligt nyheten medgav föräldrarnas advokat att fallet var ”mystiskt”, men han såg det inte möjligt att döma någondera föräldern eftersom frågorna ”vem” och ”var” inte kunde besvaras. Barnets biträdande vårdnadshavare ansåg däremot att föräldrarna var brottskumpaner. Journalisten förundrade sig i sin egen kommentar över att ett villkorligt straff kan anses nog för föräldrar som utövat så pass utstuderad sadism och jämförde detta med domar som meddelats i fråga om egendomsbrott. Vidare skrev journalisten att det måste vara fel på lagen om föräldrarna frias helt och hållet.

Artiklarna innehåller inga fel och ger en sanningsenlig bild av hovrättens beslut, där det i praktiken konstaterats att föräldrarna tillsammans eller någondera av dem har misshandlat sitt barn. Journalisten hade också rätt att kritisera lagen och tolkningen av den samt straffyrkandet. När artiklarna publicerades pågick dock fortfarande behandlingen av fallet i Högsta domstolen. Tidningen hade därför inte rätt att ta ställning till skuldfrågan i fallet.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Hufvudstadsbladet har brutit mot god journalistisk sed och ger tidningen en anmärkning.

 

Beslutet fattades av:
Risto Uimonen (ordf.), Jukka Ahlberg, Ulla Ahlmén-Laiho, Kalle Heiskanen, Timo Huovinen, Anna-Liisa Hämäläinen, Marja Irjala, Lauri Karppi, Juha Keskinen, Heli Kärkkäinen, Salla Nazarenko, Jaakko Ujainen och Heikki Vento.

 

Tämä päätös on avattu 3064 kertaa