BESLUT

Fällande 7679/UL/21
Hufvudstadsbladet

Väsentligt fel, rättelse av fel

I en kolumn i Hufvudstadsbladet fanns ett väsentligt fel som tidningen rättade först fem månader efter att begäran om rättelse gjorts och efter att man fått reda på att anmälan tagits upp för behandling av Opinionsnämnden för massmedier. 

Fällande 7661/PL/21
Östnyland

Integritetsskydd

Tidningen publicerar regelbundet uppgifter om alla de fastighetsöverlåtelser till ett värde av minst 150 000 euro som gjorts inom vissa områden för vilka man skaffar fram uppgifter från Lantmäteriverket. Tidningen publicerar köparnas och säljarnas namn, fastighetens exakta adress samt pris. Den prisgräns som tidningen valt utgjorde inte i sig en tillräcklig journalistisk grund för att publicera namnet på en privatperson som köpt en bostadsfastighet i kombination med adressen.

Fällande 7446/SL/20
Vasabladet

Integritetsskydd, väsentligt fel

Tidningen publicerade en artikel där den intervjuade berättade om sin vän som hamnat på intensivvårdsavdelning till följd av coronasmitta. Artikeln behandlade vännens sjukdomsförlopp på ett så långtgående och detaljerat sätt att det skulle ha förutsatt den berörda personens godkännande.

Fällande 7418/IL/20
Nyhetsbyrån SPT

Citering

Nyhetsbyrån SPT skickade till sina kunder en artikel där gymnasier rankades enligt studentexamensresultat. Artikeln byggde helt och hållet på arbete som utförts av en annan redaktion, vilket entydigt borde ha framgått av texten. Källan borde ha nämnts redan i rubriken eller tydligt i början av artikeln.

Friande 7391/YLE/20
Svenska Yle

Integritetsskydd, sanningsenlig informationsförmedling, väsentligt fel

Svenska Yle berättade att en anställd hos ett visst företag hade konstaterats smittad med corona. Smittan och de åtgärder som vidtagits med anledning av den var av exceptionellt stor betydelse lokalt sett. Den smittade kunde utifrån artikeln på sin höjd identifieras bland de personer som kände till att personen var sjukledig.

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Fällande 5000/SL/12

Vastaaja: Ålandstidningen

Asia: Samtidigt hörande

Ratkaistu: 17.4.2013

Tidningen publicerade på nätet och i tryck en artikel som förorsakade mycket negativ publicitet för företaget och dess ledning. I den tryckta tidningen publicerades en uppföljande artikel samt chefens insändare. Mer än två månader senare ersattes den ursprungliga artikeln på webben med en ny utan att läsarna informerades om detta.  På webben reagerade man i övrigt inte alls på situationen.

Klagan 15.9.2012

Klaganden är hotell HavsViddens verkställande direktör. Klagan gäller artiklarna Personalflykt från lyxhotell (förstasidan) och Personalkris skakar Havsvidden (insida och webbsida) publicerade 1.9.2012 samt ledaren Journalistik kan inte bara handla om det som är bra publicerad 5.9.2012 i Ålandstidningen. Tidningen publicerade 4.9.2012 även artikeln Anställda försvarar sin chef samt 5.9.2012 klagandens insändare Vi har ingen personalkris. Av artikeln på webben publicerade Ålandstidningen den nya versionen Både ris och ros för hotelledning. Den är daterad 1.9.2012, alltså samma dag som den ursprungliga versionen.

Enligt klagan stämmer inte artiklarnas (1.9.2012) rubriker, utan situationen är den motsatta – alla tjänster är tillsatta med kompetent personal. Den andra artikeln (4.9.2012), i vilken personalen tillbakavisar uppgifterna i den första artikeln, har trots klagandens begäran inte publicerats på nätet.

Enligt klagan läser de flesta enbart artikelns webbversion. I den har den andra parten inte hörts. Enligt klaganden har chefredaktören under ett telefonsamtal medgett att rubriken inte var korrekt, men inte åtgärdat saken. Klaganden frågar även om det är sakligt att chefredaktören svarar på klagandens insändare i ledaren.

Enligt klagan ”avrättar” tidningen hotellchefen ”på ett grymt sätt”, men får man göra så? Klaganden berättar att han även har frågat vad syftet med artiklarna var, men inte fått något svar. Enligt klaganden sade chefredaktören i telefon att det skrivits så mycket positivt om Havsvidden att det måste skrivas något negativt också. Trots det borde man enligt klaganden hålla sig till fakta.

Ålandstidningens genmälen 25.10.2012 och 3.4.2013

Chefredaktör Niklas Lampi svarar att Havsvidden är ett med åländska mått mätt stort hotell och en betydande arbetsgivare.  Hotellet är en del av Ålandsbilden, det marknadsför sig aktivt och det talas mycket om det. Därför har förändringar i hotellets verksamhet ett allmänintresse. Dessutom är hotellets verkställande direktör och hotellchefen enligt chefredaktören offentliga personer i och med sina positioner och ansvarsområden.

Ålandstidningen har tidigare skrivit mycket om hotellets verksamhet. Enligt uppgifter som tidningen tagit del av på hösten hade en stor del av personalen slutat och enligt chefredaktören har orsaken visat sig vara ett dåligt arbetsklimat och problem inom ledningen. Tidningen kontrollerade uppgifterna med flera av varandra oberoende källor och orsaken till att flera arbetstagare slutat var missnöje med ledningen.

Artikelhelheten hade tre delar. Enligt chefredaktören kommenterade källorna sitt missnöje med hotellets ledning anonymt, men en del uppträdde även under eget namn. Även verkställande direktören och hotellchefen fick kommentera och ge sin egen syn på saken, vilket gavs stort utrymme. Enligt chefredaktören var den kritiska delen av artikelhelheten till och med kortare (363 ord) än delen där hotellets ledning fick bemöta kritiken (442 ord). Därför var helheten enligt chefredaktören i högsta grad balanserad och lyfte fram alla aspekter. Dessutom publicerade tidningen 4.9.2012 en artikel i vilken man intervjuade anställda vid hotellet.

Artiklarnas rubriker var enligt chefredaktören felfria och motsvarade verkligheten och artiklarnas innehåll. Så många anställda hade lämnat hotellet på grund av arbetsklimatet och ledningen att orden "flykt" och "kris" var befogade.

Ålandstidningen publicerar inte på sin webbplats allt det material som publiceras i papperstidningen. Detta är enligt chefredaktören tidningens policy och i enlighet med den handlade man även i detta fall. Det förändrar dock inte på något sätt balansen i rapporteringen på webbplatsen – den förkortade versionen innehöll även hotelledningens syn på saken. Reportaget som publicerades 4.9.2012 (Anställda försvarar sin chef) var en uppföljande artikel om Havsvidden. Det publicerades inte på webbplatsen men detta förändrar inte balansen och är inte relevant ur ett pressetiskt perspektiv.

Chefredaktören anser att påståendet om att hotelledningen inte skulle ha fått uttala sig i webbversionen inte stämmer. Hotellchefen uttalade sig i webbartikeln. På webben publiceras förkortade versioner och därför var både kritiken och kommentarerna enligt chefredaktören kortare än i papperstidningen. Båda parterna fick i alla fall uttala sig.

Chefredaktör Lampi säger att det är vanligt att artiklar, aktuella debatter och insändare kommenteras på ledarsidan – det är ju därför den finns.

Hotellchefen är ansvarig för den löpande verksamheten vid hotellet. Därför anser chefredaktören det naturligt att hon fick kommentera kritiken som i hög grad riktades mot hennes ledarskap. Som hotellchef är hon en offentlig person. Chefredaktören bestrider ”avrättningen”. Det handlade om att en kritiserad person fick bemöta kritiken.

I beredningsstadiet ställdes ännu följande frågor till chefredaktören: 1) Har ÅT ersatt den ursprungliga nyheten på webben utan att meddela läsarna eller ONM och varför? och 2) Behandlade ÅT texten som klaganden skickade in och som tidningen publicerade som ett genmäle?

Chefredaktör Lampi bekräftade att tidningen har ändrat texten på webben. Den nya versionen lyfter fram båda sidorna ännu tydligare än den ursprungliga. Ändringen gjordes efter en ny diskussion mellan parterna. Eftersom detta enligt chefredaktören hände mycket senare, efter att han hade skickat sitt svar till nämnden, kom han inte ens att tänka på att ONM borde informeras om saken. Lampi bedömer att ändringen inte har förändrat något i sakinnehållet.
På frågan om genmäle svarade chefredaktör Lampi att klaganden skickade sin text till tidningen som publicerade den.

Avgörande

Det är journalisters plikt att sträva efter en sanningsenlig informationsförmedling (JR 8). Om journalister framställer information om en klart identifierbar persons eller parts agerande och därmed ger denna en mycket negativ publicitet, ska de ge föremålet för kritiken möjlighet att framföra sin egen syn redan i samma sammanhang (JO 21).  Ifall det inte är möjligt att höra den som blivit föremål för den mycket negativa publiciteten samtidigt, kan det vara nödvändigt att höra personen i efterhand. Om så inte sker, hör det till god sed att publicera personens egen ståndpunkt (JO 22).

Opinionsnämnden för massmedier anser att Ålandstidningen i den tryckta tidningen inte har brutit mot god journalistisk sed. Artikeln som publicerades i tidningen 1.9.2012 riktade mycket negativ kritik mot ledningen för det företag som klaganden representerar. Klaganden och hotellchefen fick ändå bemöta kritiken samtidigt. Några dagar senare publicerade tidningen klagandens insändare och en artikel där företagets övriga personal försvarade ledningen. Eftersom det inte var fråga om ett eget ställningstagande, dvs. genmäle, kunde man i tidningens ledare fritt behandla ämnet.

Däremot anser Opinionsnämnden för massmedier att Ålandstidningen inte handlat sakligt på webben. Den förkortade versionen av den tryckta nyheten som publicerades på webben ger företaget och dess ledning mycket negativ publicitet. Som exempel kan nämnas ett citat som riktar sig mot hotellchefen : "Hon behandlar personal på ett kränkande sätt. −− Jobba och håll käften var känslan man fick".  Webbversionen var stympad. På webben publicerades personalens försvarstal inte överhuvudtaget och inte heller verkställande direktörens insändare. Av denna orsak anser nämnden att tidningen på sin webbplats inte tillräckligt bra hörde klaganden samtidigt och inte alls i efterhand.

Nämnden fäster dessutom uppmärksamhet vid att artikeln på webben byttes ut mot en ny version cirka två månader senare på ett vilseledande sätt. Den nya och den gamla versionen har samma datering, 1.9.2012. Man borde ha informerat läsaren om att redaktionen så grundligt redigerat webbartikeln och bytt ut dess rubrik.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Ålandstidningen har brutit mot god journalistisk sed och ger tidningen en anmärkning.

 

Beslutet fattades av:
Risto Uimonen (ordf.), Jukka Ahlberg, Ulla Ahlmén-Laiho, Ollijuhani Auvinen, Anssi Halmesvirta, Kalle Heiskanen, Timo Huovinen, Anna-Liisa Hämäläinen, Juha Keskinen, Heli Kärkkäinen, Salla Nazarenko, Riitta Ollila, Jaakko Ujainen och Heikki Vento.

Tämä päätös on avattu 3162 kertaa