BESLUT

Fällande 7679/UL/21
Hufvudstadsbladet

Väsentligt fel, rättelse av fel

I en kolumn i Hufvudstadsbladet fanns ett väsentligt fel som tidningen rättade först fem månader efter att begäran om rättelse gjorts och efter att man fått reda på att anmälan tagits upp för behandling av Opinionsnämnden för massmedier. 

Fällande 7661/PL/21
Östnyland

Integritetsskydd

Tidningen publicerar regelbundet uppgifter om alla de fastighetsöverlåtelser till ett värde av minst 150 000 euro som gjorts inom vissa områden för vilka man skaffar fram uppgifter från Lantmäteriverket. Tidningen publicerar köparnas och säljarnas namn, fastighetens exakta adress samt pris. Den prisgräns som tidningen valt utgjorde inte i sig en tillräcklig journalistisk grund för att publicera namnet på en privatperson som köpt en bostadsfastighet i kombination med adressen.

Fällande 7446/SL/20
Vasabladet

Integritetsskydd, väsentligt fel

Tidningen publicerade en artikel där den intervjuade berättade om sin vän som hamnat på intensivvårdsavdelning till följd av coronasmitta. Artikeln behandlade vännens sjukdomsförlopp på ett så långtgående och detaljerat sätt att det skulle ha förutsatt den berörda personens godkännande.

Fällande 7418/IL/20
Nyhetsbyrån SPT

Citering

Nyhetsbyrån SPT skickade till sina kunder en artikel där gymnasier rankades enligt studentexamensresultat. Artikeln byggde helt och hållet på arbete som utförts av en annan redaktion, vilket entydigt borde ha framgått av texten. Källan borde ha nämnts redan i rubriken eller tydligt i början av artikeln.

Friande 7391/YLE/20
Svenska Yle

Integritetsskydd, sanningsenlig informationsförmedling, väsentligt fel

Svenska Yle berättade att en anställd hos ett visst företag hade konstaterats smittad med corona. Smittan och de åtgärder som vidtagits med anledning av den var av exceptionellt stor betydelse lokalt sett. Den smittade kunde utifrån artikeln på sin höjd identifieras bland de personer som kände till att personen var sjukledig.

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Friande 4888/SL/12

Vastaaja: Hufvudstadsbladet

Ratkaistu: 19.12.2012

Opinionsnämndens för massmedier friande beslut i ärende som gäller användningen av Facebook som nyhetskälla och samtidigt hörande. Klaganden kritiserade det kommunala beslutsfattandet i en Facebook-grupp. Tidningen hade grunder för att rapportera om klagandens kommentarer, eftersom de var exceptionellt tillspetsade och väckte oro hos de beslutsfattare som blev föremål för kritik. Rådet anser att Facebook utgör ett källmaterial som redaktörer kan använda sig av inom de gränser som Journalistreglerna tillåter.

Klagan 13.5.2012

Klaganden anser att tidningen bryter mot flera av Journalistreglerna i sin artikel ”Osakligheter på nätet efter beslutet om skolnätet”. I nyheten, som publicerades 12.5.2012, redogörs för de kritiska kommentarer som klaganden skrivit på Facebook. Kommentarerna hänförde sig till den svenska sektionen av Helsingfors stads utbildningsnämnd och dess beslut att slå ihop skolor. Klaganden påstås ha skrivit exempelvis följande om beslutsfattarna: ”– – Må dessa svin brinna i helvetet! Det största mygel jag varit med om”. Det hävdades också att han hade för avsikt att använda voodoo mot beslutsfattarna (”– – sade sig ”voodooa” de beslutsfattare – –”.).

Klaganden ansåg att tidningens agerande var oskäligt eftersom han inte är en offentlig person utan ett skolgångsbiträde, en vanlig människa, som uttalat sin frustration i en Facebook-grupp som han ansett vara privat. Klaganden ansåg även att tidningen publicerade nätkommentarerna i fel form. Klaganden anser att artikeln var partisk och att den kränkt skyddet av hans privatliv.

Tidningen har inte varit i kontakt med klaganden vare sig innan artikeln publicerades eller därefter. Efter nyheten kritiserades klaganden hårt i tidningens nätdiskussionsspalt och skriverierna hade även effekter på hans yrkesliv. Han ifrågasätter varför tidningen ansåg det vara nödvändigt att avslöja hans namn, trots att nyheten hade kunnat publiceras även utan detta.

Hufvudstadsbladets genmäle 1.6.2012

Chefredaktör Jens Berg svarar att artikeln handlade om den osakliga nätdebatt som följde både i Radio Vega och på Facebook efter att ett beslut fattats om skolnätet. Tidningen hade redan tidigare rapporterat om hur beslutsprocessen i ärendet framskrider. Enligt Berg har Hufvudstadsbladet publicerat ett stort antal artiklar om skolnätet, där man intervjuat såväl beslutsfattare och tjänstemän som föräldrar, lärare och elever.

Den svenska sektionens lösning fick, enligt chefredaktören, den redan tidigare infekterade skoldebatten att blossa upp i form av osakligheter och fula personangrepp. Berg anser att det hör till tidningens journalistiska uppdrag att rapportera även om dylika otrevliga vändningar. Redaktören som skrivit den artikel som ligger till grund för klagan hade också skrivit flera andra artiklar i anslutning till skoldebatten och följt den. Hon citerade inte klagandens kommentarer slumpmässigt, utan ansåg att de var en del av bevakningen av hela processen: klaganden hade under en längre tid skrivit hätska inlägg och tonen i skriverierna hade kontinuerligt blivit allt hårdare och kulminerade sedan i direkta osakligheter när beslutsfattarna enligt klaganden fattade ett felaktigt beslut i skolnätsfrågan.

Klaganden hade under flera månaders tid hört till de mest aktiva debattörerna i Facebook-gruppen ”Väck SFP, rädda det svenska skolnätet i Helsingfors”. Gruppens syfte har, enligt Berg, varit att förhindra en sammanslagning av skolorna. Gruppen har över 1 700 medlemmar: bland annat föräldrar, skolelever, lärare och redaktörer. Det var alltså inte fråga om en privat diskussion, utan ett öppet forum som man hade rapporterat om på Yles webbsidor redan i januari 2012. Klagandens inlägg i gruppen var tidvis hätska och han skrev exempelvis att en diktatur är bättre än Helsinfors ”skitiga demokrati” (”Hellre en ren diktatur än Helsingfors stads skitiga ’demokrati’). En representant för SFP hade skrivit på gruppens sida och syftade på klaganden när hon meddelade att hon inte längre deltar i diskussionerna på grund av hans ”personliga påhopp”.

Enligt chefredaktören citerades klagandens kommentarer på Facebook ordagrant i tidningen. Efter publiceringen av den artikel som ligger till grund för klagan ångrade klaganden sina kommentarer och skrev ett öppet brev till gruppen som också riktades till hans elever där han beklagar sitt uppträdande. Hufvudstadsbladet publicerade 15.5.2012 en insändare från klaganden där han ännu en gång framförde sitt beklagande och lovade vara mer återhållsam i fortsättningen.

Berg anser att det saknar betydelse huruvida klaganden är en offentlig person eller en privatperson, eftersom han i vilket fall som helst deltagit i en offentlig debatt som förts i en stor och öppen Facebook-grupp. Chefredaktören anser inte heller att det fanns skäl att höra klaganden innan artikeln publicerades eftersom den uttryckligen handlade om Facebook-kommentarer. Klaganden hade upprepade gånger skrivit texter i gruppens diskussionspalt med motsvarande innehåll som det som hänvisades till i artikeln. 

Avgörande

Uppgifter bör kontrolleras så bra som möjligt – även om de har publicerats tidigare (JR 10). ). Om journalister framställer information om en klart identifierbar persons eller parts agerande och därmed ger denna en mycket negativ publicitet, ska de ge föremålet för kritiken möjlighet att framföra sin egen syn redan i samma sammanhang (JR 21). Ifall det inte är möjligt att höra den som blivit föremål för den mycket negativa publiciteten samtidigt, kan det vara nödvändigt att höra personen i efterhand. Om så inte sker, hör det till god sed att publicera personens egen ståndpunkt (JR 22).

I artikeln citerades osakliga Facebook-kommentarer i anslutning till skoldebatten och nämndes vilka tre personer som skrivit kommentarerna i fråga. Klaganden var en av dem. De kommunalpolitiker som intervjuats för artikeln ifrågasatte detta sätt att föra debatt, men en juridiskt sakkunnig ansåg att det inte uppfyllde kriterierna för brott.

Rådet anser att Facebook är en källa bland andra. Redaktörer kan använda sig av information som publicerats där i enlighet med Journalistreglerna. I detta fall var det fråga om en offentlig diskussionsgrupp, där man öppet utbytte åsikter om frågor som intresserade tidningens läsare. Klaganden hade deltagit aktivt i denna samhälleliga debatt och samtidigt berättat om exempelvis sitt arbete och sina politiska ståndpunker och tidningen hade således ingen orsak att hemlighålla klagandens identitet.

Klaganden hade i diskussionsgruppen framfört så hätska åsikter att vissa beslutsfattare upplevde dem som stötande och till och med uppgav att de av denna anledning slutade delta i den debatt som fördes i Facebook-gruppen i fråga. Artikeln avslöjade inte heller någon sådan information om klaganden som han inte själv redan skulle ha avslöjat på Facebook.

Artikeln redogjorde uttryckligen för innehållet i Facebook-kommentarerna. Klaganden har inte visat att tidningen skulle ha citerat hans kommentarer felaktigt. Eftersom redaktionen inte i något skede haft anledning att betvivla kommentarernas äkthet har den heller inte haft någon skyldighet att vara i kontakt med klaganden innan artikeln publicerades. Han fick i efterhand framföra sin ståndpunkt i tidningen och sa i sin insändare att han ångrar sitt tidigare ordval.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Hufvudstadsbladet inte har brutit mot god journalistisk sed.

 

Beslutet fattades av:
Risto Uimonen (ordf.), Ulla Ahlmén-Laiho, Ollijuhani Auvinen, Timo Huovinen, Lauri Karppi, Juha Keskinen, Tuomo Lappalainen, Salla Nazarenko, Riitta Pollari och Jaakko Ujainen.

Tämä päätös on avattu 3445 kertaa