BESLUT

Fällande 7679/UL/21
Hufvudstadsbladet

Väsentligt fel, rättelse av fel

I en kolumn i Hufvudstadsbladet fanns ett väsentligt fel som tidningen rättade först fem månader efter att begäran om rättelse gjorts och efter att man fått reda på att anmälan tagits upp för behandling av Opinionsnämnden för massmedier. 

Fällande 7661/PL/21
Östnyland

Integritetsskydd

Tidningen publicerar regelbundet uppgifter om alla de fastighetsöverlåtelser till ett värde av minst 150 000 euro som gjorts inom vissa områden för vilka man skaffar fram uppgifter från Lantmäteriverket. Tidningen publicerar köparnas och säljarnas namn, fastighetens exakta adress samt pris. Den prisgräns som tidningen valt utgjorde inte i sig en tillräcklig journalistisk grund för att publicera namnet på en privatperson som köpt en bostadsfastighet i kombination med adressen.

Fällande 7446/SL/20
Vasabladet

Integritetsskydd, väsentligt fel

Tidningen publicerade en artikel där den intervjuade berättade om sin vän som hamnat på intensivvårdsavdelning till följd av coronasmitta. Artikeln behandlade vännens sjukdomsförlopp på ett så långtgående och detaljerat sätt att det skulle ha förutsatt den berörda personens godkännande.

Fällande 7418/IL/20
Nyhetsbyrån SPT

Citering

Nyhetsbyrån SPT skickade till sina kunder en artikel där gymnasier rankades enligt studentexamensresultat. Artikeln byggde helt och hållet på arbete som utförts av en annan redaktion, vilket entydigt borde ha framgått av texten. Källan borde ha nämnts redan i rubriken eller tydligt i början av artikeln.

Friande 7391/YLE/20
Svenska Yle

Integritetsskydd, sanningsenlig informationsförmedling, väsentligt fel

Svenska Yle berättade att en anställd hos ett visst företag hade konstaterats smittad med corona. Smittan och de åtgärder som vidtagits med anledning av den var av exceptionellt stor betydelse lokalt sett. Den smittade kunde utifrån artikeln på sin höjd identifieras bland de personer som kände till att personen var sjukledig.

Friande 7044/PL/19
Österbottens Tidning

Skydd för privatlivet, väsentligt fel

Tidningen publicerade i den tryckta versionen och på sina webbsidor en artikel där orsakerna till att en ungdomsledare i den lokala församlingen sagt upp sig framkom. Artikeln kränkte inte ungdomsledarens skydd för privatlivet och artikelrubriken innehöll inte något väsentligt fel. 

Friande 7036, 7038, 7041/PL/19
Syd-Österbotten

Respekt för människovärde

Tidningen publicerade i sin pappersversion en insändare där det framfördes hätska och diskriminerande påståenden om sexuella minoriteter. Tidningen hade grunder för att publicera insändaren, eftersom allmänheten hade rätt att få veta vilka åsikter prästen i den lokala församlingen har och eftersom det rör sig om en debatt, där de olika sidorna fick stort utrymme i tidningens spalter. Beslut genom omröstning 10 – 4

Friande 6982/YLE/18
Yle

Den intervjuades rättigheter, samtidigt hörande

YLE sände i sina program Spotlight och MOT ett avsnitt som behandlade alternativa cancerbehandlingar. Den intervjuade fick tillräckligt med information om vilket sammanhang uttalandena skulle förekomma i och mediet kränkte inte den intervjuades rättigheter då det sände en finskspråkig version av programmet på en av mediets andra programplatser. Beslut genom omröstning 6–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt. 

Friande 6933/YLE/18
Yle

Avvikande inhämtning av information, användning av bild, skydd av privatliv

Svenska Yle publicerade en artikel om silvervatten på sin webbplats. Yle använde diskussioner i en sluten Facebookgrupp i enlighet med Journalistreglerna, och publiceringen av Facebookprofilbilder kränkte inte anmälarnas skydd av privatliv.

Friande 6667/SL/17
Hufvudstadsbladet

Negativ publicitet, rätt till eget ställningstagande, källkritik, sakfel

Hufvudstadsbladet publicerade en insändare som kritiserade en tv-dokumentär om en vårdnadstvist. Anmälaren blev inte föremål för synnerligen negativ publicitet och artikeln innehöll inga väsentliga fel.

Friande 6663/SL/17
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Tidningen berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och tidningen hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6662/YLE/17
Yle Svenska

Sanningsenlig informationsförmedling, kontroll av uppgifter, källkritik, väsentligt fel, korrigering av fel

Yle Svenska berättade på sin webbplats om en politiker som använt kränkande tillmälen mot kvinnor i en debatt som förts i sociala medier. I artikeln fanns inget väsentligt sakfel, och Yle hade också försökt få med en kommentar från politikern i sin nyhet.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6320/YLE/16
Yle Svenska

Den intervjuades rättigheter

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6274/SL/16
Österbottens Tidning

Sanningsenlig informationsförmedling, källkritik, den intervjuades rättigheter

Tidningen publicerade ett reportage om ett religiöst samfund och dess pastor. Tidningen ifrågasatte pastorns redogörelser för upplevda mirakel. 

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Friande 6261/SL/16
Österbottens Tidning

Den intervjuades rättigheter

Tidningen intervjuade en anställd i ett religiöst samfund. Artikeln, som förhöll sig kritiskt till samfundet, publicerades samtidigt i Österbottens Tidning och Vasabladet.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

Fällande 6045/SL/15
Östnyland

Vilseledande användning av bild, väsentligt fel

I en artikel om anmälarens företag som publicerades av tidningen Östnyland användes fel bild, varför anmälaren stämplades som rasist i sociala medier. Tidningen korrigerade felet samma dag, men berättade inte om att ett fel hade gjorts eller hur och när det åtgärdats.

<< 1 2 3 4 5 >> 

Friande 4399/SL/10

Vastaaja: Hufvudstadsbladet

Ratkaistu: 16.12.2010

Opinionsnämndens friande beslut i ärende som rör människovärde. Genom att använda ordet "finsk" misskrediterade nyheten inte de finskspråkiga. Sammanhanget klargör att texten berättar om en finländsk medborgare och inte en person med finska som modersmål.

Klagan 6.10.2010

Enligt klaganden framställs i Hufvudstadsbladets artikel "Finsk man arresterad för sex med minderårig" (15.09.2010) den brottsmisstänkta personens etniska bakgrund på ett misskrediterande sätt. I svenskan som talas i Finland betraktas skillnaden mellan en finsk- och en svenskspråkig som vidare än enbart på språknivå. Denna skillnad yppar sig enligt klaganden så att man i finlandssvenskan använder uttrycken (finlands)svensk och finne/finsk när man talar om nationalspråkgrupperna. Svenskans uttryck "finsk" syftar på den finskspråkiga majoriteten i Finland och utesluter den svenskspråkiga befolkningen. Därmed kan uttrycket "finsk" enligt klaganden karaktäriseras som etniskt, precis som då man i finskan skulle tala om exempelvis samerna eller romerna. Hela befolkningen i Finland, oberoende av etniskt ursprung, åsyftas med uttrycket "finländsk".

Enligt klagan smädar bruket av ordet "finsk" i brottsnyheten språkmajoriteten och kan skapa negativa attityder gentemot majoriteten, fastän etnisk bakgrund inte bör lyftas fram obefogat. I nyhetens rubrik och en gång i själva texten används ordet "finsk" i stället för "finländsk". Andan i artikeln är att en person uttryckligen tillhörande majoriteten har anhållits för samlag med minderårig. Klaganden anser att bruket av ordet "finsk" i detta sammanhang framställer personens etniska ursprung på ett osakligt sätt, för att det inte har någon som helst betydelse för nyheten.


Hufvudstadsbladets svar 29.10.2010

Chefredaktör Hannu Olkinuoras ursprungliga svar:
“Notisen i fråga använder uttrycket en finsk man för att beskriva gärningsmannen som en finländare. Av sammanhanget kommer tydligt fram att denna beskrivning används för att göra skillnad mellan en annan nationalitet. Att han är finländare gör att notisen överhuvudtaget publiceras vilket alla läsare förstår. Uttrycket finsk hänvisar entydigt i sammanhanget till alla finländare oavsett modersmål.

Distinktionen mellan finsk och finländsk beror på sammanhanget och används för det mesta som synonymer. En entydigt gällande skillnad i svenskt språkbruk finns inte. Därför anser Hbl att tidningen har följt de journalistiska reglerna. Den klagande har inte bett om att få kommentera eller rätta artikeln i tidningen."

Chefredaktör Hannu Olkinuoras svar som finskspråkigt referat:
Uutisessa käytetään ilmaisua ”en finsk man” kuvattaessa epäiltyä suomalaisena (som en finländare). Asiayhteydestä käy selvästi ilmi, että ilmaisulla halutaan korostaa kansallisuutta. Juuri suomalaisuuden (finländare) vuoksi uutinen ylipäänsä julkaistaan, minkä kaikki lukijat ymmärtävät. Ilmaisu finsk viittaa tässä yhteydessä kaikkiin suomalaisiin (finländare) äidinkielestä riippumatta.

Enligt chefredaktören beror skillnaden mellan uttrycken ”finsk” och ”finländsk” på sammanhanget, och oftast används orden som synonymer. Det görs ingen entydig skillnad mellan dem i svenskan. Klaganden har inte heller bett om möjlighet att kommentera eller korrigera nyheten.


Avgörande

Allas människovärde ska respekteras. Etniskt ursprung, nationalitet, kön, sexuell orientering, övertygelse eller därmed jämförbar egenskap ska inte framställas på ett ovidkommande eller nedlåtande sätt (JR 26).

I nyheten i Hufvudstadsbladet berättas att Thailands polis har anhållit en finsk man misstänkt för att ha haft sexuellt umgänge med en minderårig. I nyhetens rubrik används begreppet "finsk" och texten orden "finsk” och “finländske”. Klaganden har inte bett om rättelse av ett eventuellt fel eller erbjudit sitt eget ställningstagande för publicering.

Som Opinionsnämnden för massmedier ser på saken blir den i Thailand uppdagade misstanken om utnyttjande en nyhet i Finland eftersom saken gäller en finländsk medborgare. Utan att ta ställning till begreppens "finsk" och "finländske" semantiska skillnader konstaterar nämnden att nyheten avser uttryckligen en medborgare i Finland och inte en person med finska som modersmål. Detta framkommer ur sammanhanget. Om klaganden hade velat få fram sin egen ståndpunkt hade han kunnat be om utrymme för den av tidningen.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Hufvudstadsbladet inte har brutit mot god journalistisk sed.

Beslutet fattades av: Risto Uimonen (ordf), Merja Ahtiainen, Sari Autio, Jussi Eronen, Anssi Halmesvirta, Juha Kulmanen, Tuomo Lappalainen, Janne Laukkanen, Inkeri Pasanen och Susanna Reinboth.

Tämä päätös on avattu 4060 kertaa