7679/UL/21

Fällande

I en kolumn i Hufvudstadsbladet fanns ett väsentligt fel som tidningen rättade först fem månader efter att begäran om rättelse gjorts och efter att man fått reda på att anmälan tagits upp för behandling av Opinionsnämnden för massmedier. 

Anmälan 14.4.2021

Anmälan gäller kolumnen ”Vi måste lära våra söner att inte trakassera, våldta och mörda kvinnor” som publicerades på Hufvudstadsbladet webbplats 8.4.2021 och i den tryckta tidningen 9.4.2021.

https://www.hbl.fi/artikel/vi-maste-lara-vara-soner-att-inte-trakassera-valdta-och-morda-kvin nor/

Enligt anmälan påstods det i artikeln felaktigt att 97 procent av alla kvinnor i England har utsatts för sexuella trakasserier. Enligt anmälaren är den korrekta siffran 71 procent. Anmälaren hänvisade till en färsk undersökning där det även konstaterats att när man granskar enbart gruppen kvinnor i åldern 18–24 år i Förenade kungadömet stiger andelen som upplevt trakasserier till 86 procent, inte 97 procent som det hävdas i rättelsen av artikeln. Anmälaren påpekade också i sin begäran om rättelse att undersökningen gällde hela Förenade kungadömet och inte enbart England.

Anmälaren har begärt att tidningen ska korrigera sin artikel 9.4.2021. Tidningen har inte svarat anmälaren och rättade sin artikel först när man fått reda på att ärendet tagits upp för behandling i Opinionsnämnden för massmedier fem månader efter att begäran om rättelse gjorts.

Chefredaktörens svar 20.9.2021

Vastaavan päätoimittajan Erja Yläjärven mukaan kantelun kohteena oleva teksti on tyypillinen kolumni, jossa kirjoittaja esittää oman mielipiteensä laajemmasta ilmiöstä. Kolumnissa esitetään näkemyksen tueksi tekstissä useita esimerkinomaisia lukuja ja tietoja.

Päätoimittajan mukaan alkuperäisessä kolumnissa kerrottiin, että 97 prosenttia englantilaisista naisista on kokenut seksuaalista häirintää. Luku perustui englantilaiseen kyselytutkimukseen, josta useat kansainväliset mediat uutisoivat. (https://www.unwomenuk.org/site/wp-content/uploads/2021/03/APPG-UN-Women-Sexual-H arassment-Report_Updated.pdf).

Päätoimittajan mukaan tieto oli kolumniin alun perin poimittu Open Access Government -sivustolta, joka kertoo tutkimuksesta edelleen nimenomaan otsikolla “Research finds that 97% of women in the UK have been sexuyally harassed” .(https://www.openaccessgovernment.org/97-of-women-in-the-uk/105940/)

Päätoimittaja toteaa, että JSN:n käsittelyynottopäätöksen jälkeen lehti on käynyt läpi tutkimusta tarkemmin ja on nyt oikaissut asian sekä verkkosivuillaan että painetussa lehdessä.

Hufvudstadsbladet myöntää, että luvussa sekä yllämainitussa otsikossa on ollut epätarkkuus siltä osin, että uutisoitu luku on koskenut 18 – 24-vuotiaiden ikäluokkaa eikä kaikkia englantilaisia naisia. Kolumnista puuttui siis alun perin viittaus ko. ikäluokkaan tai vastaava tarkennus.

Päätoimittaja toteaa, että kyselytutkimuksen mukaan tämän ikäluokan nuorista naisista 86 prosenttia kertoi aktiivisesti kohdanneensa seksuaalista häirintää ja vain kolme prosenttia ei muistanut koskaan kokeneensa mitään häirintää. 97 prosenttia nuorista naisista on siis joko kokenut häirintää tai ei ainakaan sano, ettei ole kokenut sitä.

Päätoimittajan mukaan monet kansainväliset mediat uutisoivat 97 prosentin osuudesta tuoreeltaan. Vaikka osa tutkimuksesta uutisoinneista tiedotusvälineistä on sittemmin korjannut alkuperäisen luvun 97 prosentista 86 prosenttiin, ei 97 prosenttia sellaisenaan voi tämän ikäluokan osalta pitää yksiselitteisesti vääränä tai virheellisenä lukuna, koska ainoastaan kolme prosenttia katsoo yksiselitteisesti, ettei ole tullut häirityksi.

Päätoimittajan mukaan jutun kirjoittaja ei alun perin kiinnittänyt huomiota ikäluokkarajaukseen kirjoittaessaan 97 prosentista, mitä HBL ei edelleenkään ikäluokan osalta pidä virheellisenä. Kolumnissa ei keskitytty ko. tutkimuksen läpikäymiseen vaan muun argumentaation tueksi kerrottiin joitakin esimerkkejä korkeista häirintäluvuista.

Beslut

JR 20: Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns.

Rättelsen ska ges så stor publicitet som felets allvar kräver. Om artikeln innehåller flera sakfel eller om felet kan orsaka stor skada, ska redaktionen publicera en ny artikel där den felaktiga informationen specificeras och rättas.

På webben räcker det inte med att ta bort den felaktiga informationen eller artikeln för att rätta till ett väsentligt fel, utan allmänheten ska informeras om felet samt om hur och när det har rättats till.

Medierna ska gärna klargöra enligt vilken praxis och vilka principer de rättar sina fel. 

Hufvudstadsbladet publicerade en kolumn på nätet och i den tryckta tidningen där det hävdades att 97 procent av alla kvinnor i England hade upplevt sexuella trakasserier. Anmälaren märkte att tidningens uppgifter baserade sig på en nyligen publicerad undersökning. Enligt undersökningen var det dock 71 procent av alla kvinnor i åldern 18–55+ år i Förenade kungariket, inte enbart i England, som hade upplevt sexuella trakasserier. Anmälaren begärde att tidningen skulle korrigera sin artikel. Tidningen rättade inte sin artikel innan man av Opinionsnämnden för massmedier fick reda på att anmälan tagits upp för behandling mer än fem månader efter att anmälaren begärt rättelse.

Nämnden konstaterar att Hufvudstadsbladet i sin kolumn behandlade en samhälleligt viktig fråga. I kolumnen förekom dock ett väsentligt fel när det hävdades att 97 procent av de engelska kvinnorna hade upplevt sexuellt trakasserier när den korrekta andelen var 71 procent. Det väsentliga felet var en följd av att tidningen inte hade gått till ursprungskällan och kontrollerat sina uppgifter. Nämnden anser att användningen av England och engelska är inexakt när man avser Förenade kungariket och dess medborgare. Dock handlade det om en kolumn, där språkbruket är friare, och det fanns ingen risk för förväxling.

Nämnden påpekar att tidningen hade kunnat rätta det väsentliga felet genast när man fick anmälarens begäran om rättelse via e-post. Meddelandet var klart och tydligt och innehöll en begäran om att felet skulle rättas utan dröjsmål. Begäran om rättelse hade sänts såväl till chefredaktören som till den redaktör som skrivit artikeln.

Nämnden konstaterar att Hufvudstadsbladet inte rättade sin artikel i enlighet med punkt 20 i Journalistreglerna. Rättelsen dröjde länge och förlorade därför i betydelse.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Hufvudstadsbladet har brutit mot punkt 20 i Journalistreglerna och ger tidningen en anmärkning.

Beslutsdatum:

29.9.2021

Beslutsfattare:

Kyösti Karvonen (1:a vice ordförande), Heidi Finnilä, Valpuri Mäkinen, Riikka Mäntyneva, Alma Onali, Hanna Parhaniemi, Harto Pönkä, Tuomas Rantanen, Jukka Ruukki, Henrik Rydenfelt