ONM:s principförklaring om barn och minderåriga i medierna 10.12.2014

Medierna är i olika former närvarande i barnens och de ungas dagliga liv. De följer medierna och producerar också själva aktivt medieinnehåll. Att berätta om barns och ungas angelägenheter är en väsentlig del av redaktionernas arbete, och de har också rätt att få sin röst hörd i medierna. Därför är det viktigt att lärare, daghemspersonal, idrottsföreningarnas representanter och andra personer och myndigheter som har med barn och unga att göra förhåller sig positiva till samarbete med medierna.

Man behöver inte dra sig för att samarbeta, eftersom redaktörerna är bundna av de etiska reglerna i branschen. De har också särskilda skyldigheter gentemot minderåriga enligt Journalistreglerna och bilagan till reglerna, som har samma tyngd. Dessutom ska man komma ihåg att alla punkter i Journalistreglerna också gäller hur barn och unga framställs och behandlas i medierna.

Journalistreglerna har vid många medier preciserats med redaktionernas egna etiska regler, som är mer detaljerade än Journalistreglerna. Opinionsnämnden för massmedier anser det viktigt att alla medier kompletterar Journalistreglerna med egna regler som också gäller minderåriga. Rådet uppmanar medierna att lägga ut tilläggsreglerna på sina egna webbplatser.

Vidare uppmanar rådet medierna att vid behov kontrollera att vårdnadshavarna gett tillstånd till intervjuer med och fotografering av 7–14-åringar, med undantag för offentliga evenemang eller situationer. För barn som inte fyllt 7 år behövs alltid vårdnadshavarens tillstånd. 15-åringar har vanligen rätt att själva bestämma om sina framträdanden i offentligheten. Ansvaret för vad som publiceras ligger ändå alltid hos redaktionerna, som är bundna av punkt 30 i Journalistreglerna, enligt vilken allt offentligt material inte nödvändigtvis är publicerbart.

Barnet har rätt till en egen åsikt. Även när initiativet till ett framträdande i medierna kommer från vårdnadshavarna, eller när de samtyckt till det, är det bra att fråga vad barnet själv tycker. Dessutom ska redaktören försäkra sig om att minderåriga förstår följderna av mediepublicitet. Huvudansvaret ligger alltid hos redaktionerna, eftersom inte heller föräldrarna alltid kan veta hur publiciteten påverkar barnen och de unga.

Barnet har en särskild rätt till skydd av privatlivet. Opinionsnämnden för massmedier uppmanar redaktionerna att vara försiktiga och påminner om att uppgifter som hör till barns privatliv kan utnyttjas för personlig, ekonomisk eller annan vinning.

Barn och unga har både yttrande- och åsiktsfrihet, men också rätt till skydd. Ibland saknas grund för att publicera material där barn kan identifieras. Till exempel i samband med skakande nyheter kan barnet ta skada av att hela namnet publiceras. Innan namn eller andra identifikationsuppgifter om minderåriga publiceras i sådana sammanhang ska redaktionen överväga om grunden för publicering är hållbar. Även välmenande publicitet kan till exempel leda till mobbning och diskriminering.

Det är också bra för redaktionerna att känna till de centrala internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Redaktionella beslut om publicering ska dock i sista hand fattas enligt de principer som anges i Journalistreglerna.
---------
Mediefältet utvecklas hela tiden kraftigt. Samtidigt blir det vardagligare och är närvarande även i barnens liv. En kontinuerlig debatt pågår om barnets ställning i nyheter och andra inslag. Opinionsnämnden för massmedier får ständigt in nya klagomål som gäller publicitet i fråga om barn. Därför har rådet ansett det nödvändigt att ge en principförklaring med vissa riktlinjer för regler om barn. Samtidigt vill rådet rikta redaktionernas uppmärksamhet på barnets särställning.

Beslutet fattades av:
Risto Uimonen (ordf.), Kalle Heiskanen, Timo Huovinen, Liina Matveinen, Ulla Järvi, Anssi Järvinen, Eeva Ruotsalainen, Lauri Karppi, Pasi Kivioja, Veera Ristikartano, Riitta Ollila, Jaakko Ujainen och Heikki Vento.