Journalistreglerna

Introduktion

Yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhälle. God journalistisk sed bygger på vars och ens rätt att ta emot information och åsikter.
Målet för dessa regler är att stödja ett ansvarsfullt bruk av yttrandefriheten i massmedierna och främja den yrkesetiska diskussionen.
Reglerna gäller allt journalistiskt arbete. De har gjorts upp enbart för självreglering inom branschen. Reglerna är inte avsedda att utgöra grund för straffrättsligt ansvar eller skadeståndsansvar.

Godkänd på ONM:s understödsförenings möte 4.11.2013.

YRKESSTÄLLNING

1. Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället.

2. Avgöranden om innehållet i informationsförmedlingen ska fattas på journalistiska grunder. Denna beslutanderätt får inte under några omständigheter överlåtas till någon utanför redaktionen.

3. Journalister har rätt och skyldighet att avvisa påtryckningar eller löften som syftar till att styra, förhindra eller begränsa informationsförmedlingen.

4. Journalister får inte missbruka sin ställning. De får inte ta upp sådant stoff till behandling som är förknippat med en möjlighet till personlig vinning och inte yrka på eller ta emot fördelar som kan äventyra deras oavhängighet eller yrkesetik.

5. Journalister kan vägra ta emot uppdrag som strider mot lag, personlig övertygelse eller yrkesetik.

6. När journalister behandlar saker som är av stor betydelse för deras eget medium, koncernen eller dess ägare är det bra att klargöra sammanhanget för läsaren, lyssnaren eller tittaren.

7. Även när journalister utnyttjar andras arbete ska de iaktta god sed. Då man använder information som publicerats av andra ska källan anges.

ATT TA FRAM OCH PUBLICERA INFORMATION

8. Det är journalisters plikt att sträva efter en sanningsenlig informationsförmedling.

9. Det är tillrådligt att journalister i sitt arbete uppger sitt yrke. De ska försöka skaffa fram information på ett öppet sätt. Om samhälleligt betydelsefulla omständigheter inte kan utredas på annat sätt, kan journalister göra intervjuer och ta fram uppgifter även på sätt som avviker från det vanliga.

10. Journalister bör kontrollera uppgifter så väl som möjligt – även om de har publicerats tidigare.


11. Allmänheten ska kunna skilja fakta från åsikter och fiktivt material. Inte heller bild- eller ljudmaterial får användas på ett vilsledande sätt.

12. Journalister ska förhålla sig kritiskt till informationskällorna. Detta är särskilt viktigt i kontroversiella frågor, eftersom nyhetskällorna kan syfta till egen vinning eller till att skada andra.

13. Nyheter kan publiceras även utgående från begränsad information. Rapporteringen om saker och händelser bör kompletteras då ny information finns att tillgå. Nyhetshändelser bör helst följas upp till förloppets slut.

14. Journalister har rätt och skyldighet att så som avtalats med person som lämnat uppgifter konfidentiellt hemlighålla informationskällans identitet.
Ifall publiceringen av samhälleligt betydande information förorsakar väldigt negativ publicitet, tillråds redaktionen att delge allmänheten hur den anonyma källan och den information som erhållits har kontrollerats.

15. Rubriker, ingresser, pärm- och bildtexter, löpsedlar och annan exponering ska ha en grund i innehållet.

16. Gränsen mellan annonser och redaktionellt material ska hållas klar. Smygreklam ska avvisas.

INTERVJUOBJEKTETS OCH INTERVJUARENS RÄTTIGHETER

17. Intervjuobjekt har rätt att på förhand få veta i vilket sammanhang deras uttalanden kommer att användas. De ska också få veta om intervjun kan komma att användas i flera olika medier. Intervjuobjekt ska alltid meddelas ifall samtalet är avsett för publicering eller enbart som bakgrundsmaterial.

18. Man bör gå med på intervjuobjekts begäran att få granska sitt uttalande innan det publiceras, om publiceringstidtabellen tillåter det. Granskningsrätten gäller enbart intervjuobjektets egna uttalanden och får inte innebära att den journalistiska beslutanderätten överlåts till någon utanför redaktionen.

19. Journalister ska gå med på intervjuobjekts förbud mot att publicera uttalanden bara ifall omständigheterna efter att intervjun gjordes har förändrats i så väsentlig grad att det vore klart oskäligt att publicera dem.

RÄTTELSER OCH EGNA STÄLLNINGSTAGANDEN

20. Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns.

Rättelsen ska ges så stor publicitet som felets allvar kräver. Om artikeln innehåller flera sakfel eller om felet kan orsaka stor skada, ska redaktionen publicera en ny artikel där den felaktiga informationen specificeras och rättas.

På webben räcker det inte med att ta bort den felaktiga informationen eller artikeln för att rätta till ett väsentligt fel, utan allmänheten ska informeras om felet samt om hur och när det har rättats till.

Medierna ska gärna klargöra enligt vilken praxis och vilka principer de rättar sina fel.

21. Om journalister framställer information om en klart identifierbar persons eller parts agerande och därmed ger denna en mycket negativ publicitet, ska de ge föremålet för kritiken möjlighet att framföra sin egen syn redan i samma sammanhang.

22. Ifall det inte är möjligt att höra den som blivit föremål för den mycket negativa publiciteten samtidigt, kan det vara nödvändigt att höra personen i efterhand. Om så inte sker, hör det till god sed att publicera personens egen ståndpunkt.

23. Ett sådant uttalande är ett inlägg som bör publiceras så snabbt som möjligt utan osakliga tillägg.

24. Sedvanlig kulturkritik, politisk, ekonomisk eller samhällelig utvärdering och framförande av annan motsvarande åsikt ger dock inte rätt till uttalande.

25. Ifall uttalandet inte kan publiceras, är det skäl att förhandla om ändringar med den som gett det. Även om man inte skulle enas, är det tillrådligt att publicera det väsentliga innehållet i saklig form.

PRIVAT OCH OFFENTLIG SFÄR

Bilaga till Journalistreglerna:

26. Allas människovärde ska respekteras. Etniskt ursprung, nationalitet, kön, sexuell orientering, övertygelse eller därmed jämförbar egenskap ska inte framställas på ett ovidkommande eller nedlåtande sätt.

27. Omständigheter som hör till privatlivet och är särskilt känsliga kan publiceras bara med tillåtelse av vederbörande eller om de har en ovanligt stor samhällelig betydelse. Skyddet för privatlivet bör beaktas även då man använder bilder.

28. I informationssökningen och nyhetsförmedlingen om sjukdoms- och dödsfall samt offer för olyckor och brott ska diskretion alltid iakttas.

29. Aktiviteter som äger rum på en offentlig plats är det i allmänhet tillåtet att referera och avbilda utan vederbörandes tillstånd.

30. Även då offentligt material publiceras bör man iaktta skyddet för privatlivet. Allt offentligt material är inte nödvändigtvis publicerbart. Särskild försiktighet bör iakttas då man behandlar frågor som rör minderåriga.

31. Namn, bilder eller annat material som identifierar en person som dömts för brott kan publiceras, såvida det inte med beaktande av den dömdes ställning eller gärning är klart oskäligt. När det gäller att avslöja identiteten för en minderårig eller otillräknelig ska man vara särskilt restriktiv.

32. När man hanterar uppgifter som leder till identifiering är det skäl att vara försiktig så länge det gäller misstanke om brott eller åtal.

33. Uppgifter om gärningsmän, åtalade eller misstänkta bör i allmänhet inte publiceras om de avslöjar offret för ett särskilt känsligt brott.

34. Identiteten på offret för ett känsligt brott bör skyddas om den inte är av ovanligt stor samhällelig betydelse.

35. Ifall en nyhet har publicerats om begäran om utredning, åtal eller dom, ska saken i mån av möjlighet följas upp ända till slutet. Under rättegången ska journalister inte på ett otillbörligt sätt försöka påverka domstolens avgörande och inte heller på förhand ta ställning till skuldfrågan.

Material som producerats av allmänheten på massmediernas webbplatser

Denna bilaga har gjorts som komplement till Journalistreglerna. Bilagan har samma tyngd och bindande verkan som Journalistreglerna. Bilagan är bindande för alla samfund som är medlemmar av Opinionsnämnden för massmedier och andra som har undertecknat basavtalet. Bilagan och ändringar i den fastställs på samma sätt som Journalistreglerna, genom enhälligt beslut i ONM:s understödsförening.

Genom bilagans speciella karaktär vill man betona skillnaden mellan bilagan och Journalistreglerna, som handlar om det redaktionella innehållet. Med det avses material som producerats, beställts, behandlats och utvalts för publicering enligt journalistiska kriterier, eller journalistiskt betonat material. Bilagan berör sådant innehåll som allmänheten producerar på webbplatser som upprätthålls av massmedierna. Detta anses inte vara redaktionellt material.

Nämnden och dess ordförande kan behandla redaktionens agerande som upprätthållare av kommentarspalter som innehåller material producerat av allmänheten bara i fråga om huruvida redaktionen har följt principerna i denna bilaga. När man tillämpar principerna i bilagan behandlas förhands- och efterhandsmodererade kommentarspalter för allmänheten likvärdigt.

Ett annat skäl till att man har valt att göra en bilaga är ändamålsenlighet. Journalistreglerna har uppdaterats med 6–13 års mellanrum. Webbvärlden förändras och utvecklas mycket snabbt. Tack vare bilagans speciella karaktär kan man göra ändringar i den utan att man behöver riva upp Journalistreglerna.

Godkänd på ONM:s understödsförenings möte  5.9.2011.

1. Redaktionen ska följa med sina webbsidor och sträva till att förhindra publicering av material som kränker integriteten och människovärdet. Kränkande för människovärdet är förutom diskriminering också exempelvis sådant innehåll som uppviglar till våld eller som underblåser hat mot en individ eller en folkgrupp.

2. Redaktionen ska utan dröjsmål avlägsna innehåll som den fått kännedom om och som kränker människovärdet eller integriteten.

3. Kommentarspalter som riktar sig till barn och ungdomar ska övervakas speciellt noga.

4. Allmänheten ska ha möjlighet att anmäla osakligt innehåll till redaktionerna på ett sådant sätt att anmälaren får en bekräftelse på sin anmälan.

5. På massmediernas webbsidor ska det finnas en tydlig gräns mellan spalter som är avsedda för allmänheten och redaktionellt material.