7391/YLE/20

Friande

Svenska Yle berättade att en anställd hos ett visst företag hade konstaterats smittad med corona. Smittan och de åtgärder som vidtagits med anledning av den var av exceptionellt stor betydelse lokalt sett. Den smittade kunde utifrån artikeln på sin höjd identifieras bland de personer som kände till att personen var sjukledig.

Anmälan 7.7.2020

Anmälan gäller artikeln Ett nytt coronafall i Raseborg – 20 personer i karantän som publicerades på Svenska Yles webbplats 16.6.2020.

Artikeln behandlar konstaterad coronasmitta i Raseborg. Enligt anmälan hade Svenska Yle trots begäran inte korrigerat ett väsentligt fel i sin artikel och dessutom kränkte artikeln den coronasmittade personens integritet. Anmälan har lämnats in av det bolag som nämns i artikel med den smittade anställdas samtycke.

Enligt artikeln hade personalen informerats om smittan via en lapp som lämnats i personalens matsal där alla de personer som hade exponerats för smittorisk uppmanats kontakta en viss i meddelandet angiven person. Enligt anmälan innehöll artikeln ett fel, eftersom det handlade om en i samarbete med myndigheterna utarbetad intern instruktion till arbetsledningen, som inte fanns framlagd för allmänt påseende. Enligt anmälan skapade artikeln en felaktig bild av att företaget skulle ha hanterat personalens hälsouppgifter på ett vårdslöst sätt. Anmälaren fick ingen reaktion på den begäran om rättelse som sändes till Svenska Yle, och artikeln korrigerades inte.

Enligt anmälan hade bolaget och myndigheterna strävat efter att hemlighålla alla de berörda personernas personuppgifter. Den smittades identitet hade enligt anmälan dock avslöjats i samband med att artikeln publicerades. Anmälaren fäster uppmärksamhet vid att artikeln nämner exakt vilket datum smittan konstaterats. Enligt anmälan har det i en liten arbetsgemenskap gått att fastslå den smittades identitet bland annat utifrån vem som varit sjukledig. Genom artikeln har man enligt anmälan i praktiken offentliggjort en privatpersons hälsouppgifter. Bolaget är en känd arbetsgivare i Raseborg som har under 30 000 invånare och enligt anmälan är arbetsgemenskapens medlemmar kända bland allmänheten. Enligt anmälan kom ärendet på en liten ort omedelbart till allmän kännedom, vilket var ägnat att skapa oskäligt lidande och press från omgivningen för den smittade. Enligt anmälan har det på orten också varit möjligt att sluta sig till vilka som har satts i karantän. Dessutom har bolagets övriga anställda utsatts för diskriminering till följd av att artikeln publicerades. Enligt anmälan har identifierandet av bolaget och dess arbetsgemenskap inte haft någon samhällelig betydelse.

Ansvariga redaktörens genmäle 14.10.2020

Enligt den ansvariga redaktören Johanna Törn-Mangs hade ämnet för artikeln en ovanligt stark samhällelig betydelse, eftersom det handlar om coronapandemin, ett fenomen som skakat om hela samhället.

Enligt den ansvariga redaktören var det motiverat att nämna företagets namn, eftersom företaget är en betydande ekonomisk aktör och arbetsgivare i regionen. Företaget uppger på sina webbsidor att det sommartid arbetar mellan 100 och 200 personer vid företaget. Det innebär, enligt den ansvariga redaktören, att många människor rör sig på bolagets område och i bolagets lokaler.

Företaget är också en betydande leverantör av plantor. Enligt den ansvariga redaktören innebär detta att trafiken till och från företaget är rätt omfattande. Med beaktande av att också utomstående personer kan ha utsatts för smitta men inte nås av den information som delgavs de anställda var det enligt den ansvariga redaktören motiverat att nämna företagets namn.

Enligt den ansvariga redaktören har Svenska Yle också rapporterat om andra coronafall i Raseborg med påföljande karantän. Motsvarande rapportering har gjorts också på andra orter. Just den regionala rapporteringen har enligt den ansvariga redaktören varit samhälleligt relevant och journalistiskt motiverad, eftersom man vid den tidpunkten i Raseborg och på många andra orter utanför huvudstadsregionen levde i den uppfattningen att corona berörde enbart Helsingfors med omnejd och att man därför själv kunde fortsätta sitt liv som vanligt.

Enligt den ansvariga redaktören gjordes upprepade försök under flera dagars tid att nå representanter för företaget för att man skulle kunna försäkra sig om att föremålet för publiciteten skulle höras samtidigt, i enlighet med Journalistreglerna. Enligt den ansvariga redaktören påstås i artikeln inte att företaget skulle ha handskats ovarsamt med personalens hälsouppgifter. Artikeln kan enligt den ansvariga redaktören också tolkas så att den framställer företaget i en positiv dager, eftersom artikeln berättar att företaget agerat snabbt och ansvarsfullt i frågan, bland annat genom följa myndigheternas rekommendationer.

Enligt den ansvariga redaktören har i artikeln inte publicerats någon sådan känslig information som hör till privatlivet, utan artikeln handlar på ett allmänt plan om coronasmitta inom ett företag samt myndighetsinformation.  Artikeln är enligt den ansvariga redaktören skriven på ett sådant sätt att vanliga läsare eller ens en del av dem inte på något sätt kan identifiera de personer som artikeln handlar om. I artikeln finns inga sådana detaljer som kunde leda till att en person går att känna igen.

Enligt den ansvariga redaktören har Svenska Yle kontrollerat uppgifterna i nyheten noggrant genom att använda olika källor. Redaktionen har försäkrat sig om att uppgifterna i artikeln stämmer. Enligt källorna har instruktionerna sänts till arbetsledarna och därefter har infolapparna hängts upp till allmänt påseende för de anställda på olika platser i företagets lokaler.  I artikeln påstås inte att vd:n skulle ha hängt upp lappen. Enligt den ansvariga redaktören innehåller artikeln således inte det fel som anmälaren hävdar.

Enligt den ansvariga redaktören kan läsaren utifrån det fotografi som publicerades i samband med artikeln dra slutsatsen att uppgifterna i artikeln stämmer. Fotografiet är taget på företaget och det publicerade fotografiet har beskurits. På det obeskurna fotografiet, som finns i redaktionens besittning, ser man att lappen är tejpad på väggen, vilket ytterligare bestyrker att nyheten stämmer. Enligt den ansvariga redaktören kan det företag eller den myndighet som artikeln handlar om inte påverka om Svenska Yle publicerar myndighetsinformation eller inte.

Svenska Yle tar allvarligt på en begäran om rättelse och anser det vara viktigt att svara på en sådan begäran, även då begäran avslås.  Enligt den ansvariga redaktören har begäran ändå inte framställts så att Svenska Yle haft möjlighet att reagera på den. Begäran om rättelse sändes inte till den person som vid tidpunkten var ansvarig redaktör eller till de journalister som skrivit artikeln eller till den allmänna e-postadress som är avsedd för begäranden om rättelse och som finns på Yles webbplats. Trots att anmälaren har sänt begäran till tre personer på Yle har man enligt den ansvariga redaktören vid senare kontroller bara hittat ett av meddelandena, ett e-postmeddelande till en person som vid tidpunkten ifråga var på semester. De andra två personerna har av okänd anledning inte fått meddelandet. Enligt den ansvariga chefredaktören är det möjligt att meddelandena har gått direkt till skräpposten.

Rättelsebegäran har därför inte nått fram till den ansvariga redaktören och därför har anmälaren inte fått något svar. Svaret på begäran om rättelse skulle enligt den ansvariga redaktören alltså i det här fallet ändå ha varit nekande.

Beslut

JR 8: Det är journalisters plikt att sträva efter en sanningsenlig informationsförmedling. 

JR 20: Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns.

JR 27: Omständigheter som hör till privatlivet och är särskilt känsliga kan publiceras bara med tillåtelse av vederbörande eller om de har en ovanligt stor samhällelig betydelse. Skyddet för privatlivet bör beaktas även då man använder bilder.

JR 28: I informationssökningen och nyhetsförmedlingen om sjukdoms- och dödsfall samt offer för olyckor och brott ska diskretion alltid iakttas.

JR 30: Även då offentligt material publiceras bör man iaktta skyddet för privatlivet. Allt offentligt material är inte nödvändigtvis publicerbart. Särskild försiktighet bör iakttas då man behandlar frågor som rör minderåriga.

Svenska Yle publicerade en webbartikel om att en anställd vid en handelsträdgård i en stad med cirka 30 000 invånare hade konstaterats vara smittad med corona. Enligt artikeln fanns det en lapp uppsatt i bolagets lokaler där det stod vilken dag smittan hade konstaterats och att de som ätit lunch i arbetsplatsens matsal vissa dagar ska anmäla sig för att informationen ska kunna sändas till stadens hälsomyndigheter. I artikeln intervjuades också en lokal chefsläkare som inte kommenterade några detaljer rörande fallet, men som berättade rent allmänt att omkring 20 personer hade satts i karantän. Enligt anmälaren kunde den smittade identifieras utifrån artikeln och den kränkte personens integritetsskydd.

Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att i en situation som coronapandemin, där allmänhetens informationsintresse är exceptionellt stort, har massmedierna en viktig uppgift när det gäller att publicera noggrann och uppdaterad information. Det är viktigt att allmänheten får information om både hur pandemin utvecklar sig samt vilka åtgärder som vidtagits för att behärska den. Nämnden påminner dock om uppgifter som relaterar till en enskild persons hälsa allmänhet är sådant som faller inom ramen för personens integritetsskydd. Massmedierna måste fästa särskild uppmärksamhet vid integritetsskyddet när man behandlar smittsamma sjukdomar.

Nämnden konstaterar att det lokalt sett var av exceptionell betydelse att redogöra för en konstaterad smitta och såväl arbetsgivarens och myndigheternas åtgärder med anledning av den. Att man redogjorde för vilket datum smittan konstaterats var motiverat, eftersom människor som besökt trädgården då kunde bedöma sin egen risk för exponering. Rådet ser det som möjligt att den smittades identitet på basis av de uppgifter som framfördes i artikeln har kunnat utrönas i personens närmaste krets och på arbetsplatsen bland de personer som kände till personens sjukledighet. I artikeln publicerades dock inte i onödan sådana uppgifter utifrån vilka personen kunde identifieras mer allmänt.

På basis av det tillgängliga materialet kan rådet inte ta ställning till om det fanns ett fel i artikeln när det hävdades att lappen som informerade om ärendet hade funnits uppsatt på arbetsplatsen för allmänt påseende. Yle har försäkrat att man har bekräftat sina uppgifter från flera olika källor.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Svenska Yle inte har brutit mot god journalistisk sed.

Beslutsfattare:

Eero Hyvönen (ordf.), Ilkka Ahtiainen, Kyösti Karvonen, Pentti Mäkinen, Riikka Mäntyneva, Hannele Peltonen, Tuomas Rantanen, Jukka Ruukki, Henrik Rydenfelt, Ismo Siikaluoma, Taina Tukia och Tuomo Törmänen.