6320/YLE/16

Vapauttava

Svenska Yle sände i sin nyhetssändning ett förhandsinslag för ett debattprogram. Det var inte nödvändigt att på förhand informera om att intervjun kommer att användas på samma nyhetsmediums webbplats, eftersom den intervjuade måsta antas känna till mediets praxis.

Anmälan 3.9.2016

Anmälan gäller artikeln ”Blir jättetufft att göra ultralokal journalistik – VN:s och ÖN:s redaktioner halveras” som Yle Nyheter publicerade på sin webbplats 30.8.2016 ´samt Yle Västnylands och Yle Nyheters nyhetssändningar samma morgon där telefonintervjun med KSF Medias huvudförtroendeman sändes som huvudnyhet.

https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/30/blir-jattetufft-att-gora-ultralokal-journalistik-vns-och-ons-redaktioner-halveras

 

Det handlar om en målsägandeanmälan. Anmälare är Susanna Ilmoni, som är utgivare av och chefredaktör för KSF Meda, med tillstånd av den i inslaget intervjuade redaktören Johanna Lemström, huvudförtroendeman för KSF Media. Enligt anmälaren har inslaget gjorts i strid med punkt 17 i Journalistreglerna.  

Enligt anmälaren hade Yle-redaktören bjudit in KFS Medias huvudförtroendeman Johanna Lemström att delta i Yle Vegas direktsända debattprogram Slaget efter tolv 30.8.2016. Ämnet för debatten var lokaljournalistikens framtid. Enligt anmälaren ringde redaktören en vecka före direktsändningen upp Lemström för att få ”några citat för en puff.”

Enligt anmälaren gjorde Yle utifrån intervjun en nyhet som gick ut både i Yle Västnylands och Yle Nyheters morgonsändningar 30.8.2016 och publicerade utan Lemströms vetskap en artikel som baserade sig på intervjun på sin webbplats. I nyheten behandlades enligt anmälaren framtiden för KSF Medias tidning Västra Nyland i det läge som uppstått efter att samarbetsförhandlingarna vid mediebolaget avslutats och på ett sådant sätt som huvudförtroendemannen inte hade gått med på om hon hade vetat att intervjun med henne också skulle användas för en nyhet och inte som bakgrundsmaterial och puff. 

Enligt anmälaren användes formuleringar av kvällstidningskaraktär, såsom ”huvudförtroendemannen som nu bryter tystnaden” och ”säger huvudförtroendemannen bittert”. Formuleringar som huvudförtroendemannen inte var medveten om eller över huvud taget skriver under, enligt anmälaren.

Enligt anmälaren blev chefredaktören chockad när hon insåg att hon var huvudnyhet i radion, i synnerhet som man på hennes arbetsplats nyligen genomgått samarbetsförhandlingar och det i hennes roll som huvudförtroendeman inte lämpar sig med agiterande.

Anmälaren hävdar att det mejl som huvudförtroendemannen sände till redaktören som intervjuade henne genast på morgonen efter att hon hört nyheten i radion 30.8.2016 är ett bevis på att hon förts bakom ljuset. I mejlet skriver hon ”… ärligt talat är jag rätt upprörd just nu. Du pratade om att ta några citat på band för att puffa för slaget efter tolv, inte att ni skulle göra ett nyhetsinslag som skulle toppa morgonens nyhetssändningar såväl lokalt som på riksnivå.”

Anmälaren konstaterar att Yles redaktör inte informerade den intervjuade om i vilket syfte och i vilket sammanhang de svar hon gav i telefonintervjun skulle komma att användas.

Svenska Yles genmäle 3.10.2016

Marit af Björkesten, ansvarig chefredaktör för Svenska Yle, bemöter de tre påståenden som framförts i anmälan på följande sätt:

1. Anmälarens påstående ”Svenska Yle har bett om en intervju för att ”få några ’citat för en puff’”.

Enligt chefredaktören är det ett beklagligt och märkligt missförstånd ifall huvudförtroendemannen har trott att hon intervjuades enbart för citat för en puff. Svenska Yles redaktör hade enligt chefredaktören i uppdrag att göra en intervju som skulle sändas i morgonnyheterna samma dag som debattprogrammet Slaget efter tolv. Enligt chefredaktören hade redaktören berättat detta för den intervjuade innan han började banda intervjun och intervjun följer normal nyhetsjournalistisk praxis. Enligt chefredaktören hör man på bandningen att den intervjuade är medveten om att hon intervjuas.

 Yle Nyheter och Yle Vega binder enligt chefredaktören på motsvarande sätt ofta ihop nyheter med temat för dagens debattprogram.

Puffen som nämns i sammanhanget är enligt chefredaktören den programinformationstext som skickats ut till nyhetsmediernas radio- och tvprogramsidor inför sändningen av programmet Slaget efter tolv. I denna text informeras i korthet om temat för programmet och de medverkande, enligt chefredaktören.

2. Anmälarens påstående att formuleringarna i nyhetsinslaget ”för tankarna till kvällstidningsjournalistik”, t.ex. att huvudförtroendemannen ”bryter tystnaden” och ”säger huvudförtroendemannen bittert”. Formuleringar som huvudförtroendemannen inte var medveten om eller över huvudtaget skriver under, enligt anmälaren.

Enligt chefredaktören är de formuleringar anmälaren nämner redaktörens val och är inte direkta citat av den intervjuade. Ett direkt citat är, enligt chefredaktören, formuleringen ”ultralokal journalistik” som används i inslaget.

    

Att tystnaden bryts är ett faktum, enligt chefredaktören, eftersom både den intervjuade huvudförtroendemannen samt många andra representanter för KSF Media har valt att inte uttala sig offentligt under samarbetsförhandlingarna. Enligt chefredaktören har många läsare i offentligheten efterlyst mer information om lokaltidningarnas framtid under de långdragna samarbetsförhandlingar som pågått vid KSF Media från förra våren till i höst  

Att redaktören tolkat Lemström som bitter bygger på hans tolkning av hennes tonfall, enligt chefredaktören. Tolkningen stöds också av en kommentar från huvudförtroendemannen i den bandade intervjun: ”om man vill försköna det litet kan man ju säga att det är en satsning på lokaljournalistik”. 

Enligt chefredaktören har övriga uppgifter som fanns i radionyheten och den skrivna artikeln alla framkommit tidigare, 

i intervjuer som Yle Nyheter gjort med KSF Medias verkställande direktör Jens Berg och förtroendeman Max Nyberg. 

3. Anmälarens påstående att ”huvudförtroendemannen förts bakom ljuset framgår tydligt ur det mejl som hon skickade till redaktören som intervjuade henne genast på morgonen efter att hon hört nyheten i radion 30.8.2016.” 

Enligt chefredaktören framgår det av huvudförtroendemannens mejl att hon är upprörd över att hon inte i förväg fick veta att intervjun med henne skulle bli morgonens huvudnyhet och sändas både lokalt och nationellt. 

Enligt chefredaktören informerades den intervjuade inte om att intervjun skulle utgöra huvudnyheten av den anledningen att en enskild redaktör sällan vet hur hans eller hennes inslag kommer att prioriteras i nyheterna. Det är de ansvariga nyhetscheferna som beslutar om detta med beaktande av dagens övriga nyhetsutbud.

Det att nyhetsinslag sänds både lokalt och nationellt är enligt chefredaktören normal kutym, eftersom Yles svenskspråkiga nyheter utgör en gemensam redaktion som delar både planering och material.” De nyheter som endast har ett lokalt intresse sänds i regel bara lokalt, men de som kan intressera en bredare krets sänds också nationellt, båda under varumärket Yle Nyheter. Dessa prioriteringar görs i allmänhet samma dag som inslagen går ut. Samma redaktion ansvarar också för Slaget efter tolv, som huvudförtroendemannen senare medverkade i.”

Anmälaren har enligt chefredaktören inte bestridit att hon inte skulle ha känt till att intervjun bandas för sändning i Yles nyheter. Anmälaren har inte heller bestridit de fakta som förekommer i artikeln eller hävdat att hon skulle vara felciterad. Enligt chefredaktören har hon reagerat på det omfång och den plats som inslaget fått i nyheterna. Dessa är avgöranden som bygger på journalistiska överväganden och är en sak som redaktören sällan kan informera den intervjuade om i intervjusituationen,

Beslut

JR 17: Intervjuobjekt har rätt att på förhand få veta i vilket sammanhang deras uttalanden kommer att användas. De ska också få veta om intervjun kan komma att användas i flera olika medier. Intervjuobjekt ska alltid meddelas ifall samtalet är avsett för publicering eller enbart som bakgrundsmaterial.

Svenska Yle sände i sina radionyheter ett förhandsinslag till ett debattprogram som skulle sändas senare samma dag. I förhandsinslaget intervjuades huvudförtroendemannen för ett annat mediebolag över telefon. Intervjumaterialet användes också för en artikel som samma dag publicerades på Svenska Yles webbplats. Den intervjuade var enligt anmälan inte medveten om att intervjun med henne skulle användas för andra ändamål än som puff för debattprogrammet. 

Enligt chefredaktören för Svenska Yle hade den intervjuade informerats om att det rörde sig om ett förhandsinslag till radionyheterna. På det ursprungliga intervjubandet kan man höra att den intervjuade är medveten om att hon intervjuas för radion.

Enligt opinionsnämndens syn är radionyhetsinslaget ett sedvanligt inslag som anknyter till dagens senare programutbud. I detta sammanhang nämndes också att ärendet kommer att diskuteras mer ingående i debattprogrammet vid lunchtid. 

Dock hade det varit bra informera den intervjuade om att intervjun med henne också kan användas som grund för en webbartikel. Enligt Journalistreglerna ska den intervjuade informeras om intervjun kan komma att användas i flera olika medier. Den intervjuade är dock själv yrkesverksam inom mediebranschen och kan därför antas känna till Yles verksamhetssätt och vara medveten om Yle Nyheter är en redaktion med flera distributionskalanaler. 

Opinionsnämnden för massmedier anser Svenska Yle inte har brutit mot god journalistisk sed.

Beslutet fattades av:

Elina Grundström (ordf.), Pirjo Auvinen, Hannu Helineva, Jyrki Huotari, Jussi Lankinen, Anssi Järvinen, Riitta Raatikainen, Niklas Vainio, Arja Lerssi-Lahdenvesi, Heikki Valkama och Johanna Vehkoo.