5341/SL/13

Langettava

Föräldrar berättade i tidningen om att deras barn blivit mobbade i skolan. Den elev som påstods vara mobbaren kunde identifieras på basis av artikeln. Detta var oskäligt för barnet som gick i första klass.

Klagan 5.11.2013 

Enligt klaganden bröt tidningen mot flera punkter i Journalistreglerna i den artikel som publicerades 5.9.2013 ”Skolan ingrep inte när ettor mobbades av klasskamrat”. Klaganden är rektor i den skola som nämns i artikeln. Hon anser att en elev blev allvarligt stämplad i artikeln men att redaktionen inte ens försökte nå elevens vårdnadshavare. Klaganden anser att detta är ett bevis på att tidningen inte strävade efter sanningsenlig informationsförmedling. Hon anser att den myndighetsutredning som gjorts i saken inte presenteras som sanning i artikeln utan sanningen tillskrivs de berättelser och åsikter som framförs av några intervjuade personer.

Klaganden tror att redaktören inte förhöll sig kritiskt till sina informationskällor trots att dessa kan ha haft skadesyfte. Hon anser att artikeln försatte parterna i en ojämlik situation eftersom inte heller skolan kunde korrigera de felaktiga uppgifterna i anslutning till barnen eller familjerna. Hon förundrar sig också över att artikeln publicerades i en nyhetsspalt trots att den behandlade sådant som inträffat för flera månader sedan.

Klaganden skriver att redaktören sagt att hon skriver en artikel om ”skolans problem”. Klaganden säger att hon inte hade en aning om vad det kan vara fråga om men gissade att temat kan vara mobbning. Hon bjöd därför in redaktören till en temadag för samarbete mellan hem och skola och är förundrad över att redaktören inte ville komma dit för att till exempel höra vårdnadshavaren till det barn som stämplats som mobbare eller andra föräldrar samt barn och personal. Med hänvisning till den inbjudan som klaganden framfört bestrider hon också att hon vägrat ge en intervju trots att detta påstods i artikeln. Senare skickade redaktören e-post till klaganden och berättade lite mera om vad saken gällde, men klaganden anser sig inte heller i detta sammanhang fått tillräcklig klarhet i det sammanhang där intervjun skulle publiceras. Slutligen publicerades i artikeln klagandens e-postmeddelanden utan att hon hade meddelats om detta på förhand. Klaganden anser sig ha fått synnerligen negativ publicitet utan möjlighet att samtidigt bli hörd. 

Till klagan har bifogats ett samtycke av vårdnadshavaren till det barn som påståtts vara mobbare om att ärendet behandlas av opinionsnämnden. Vårdnadshavaren anser att artikeln stämplade barnet allvarligt i hela trakten.

Borgåbladets genmäle 29.11.2013

Chefredaktör Mikaela Röman berättar att artikelns utgångspunkt var att visa hur skolan och myndigheterna agerar då föräldrar till förstaklassister får höra att deras barn mobbas. Avsikten var inte att lyfta fram mobbande elever eller deras föräldrar, utan att berätta hur skolan agerar i mobbningsfall samt hur informationsgången mellan skolan och hemmet fungerar.

Enligt Röman intervjuade tidningen polisen och skolförvaltningen som redogjorde för läsarna för sina egna slutsatser i fallet. Hon skriver att skolans principer i mobbningsfall är en sak, verkligheten som beskrevs i artikeln är en annan. Tidningen bad om att få intervjua klaganden som är ansvarig för skolan, personalen, eleverna och kontakten mellan skolan och hemmet. Hon hade enligt chefredaktören varit rätt person att svara frågor om skillnaden mellan teori och praktik. Klaganden nekade dock till en intervju. Röman anser det inte motiverat att diskutera det känsliga ämnet under skolans temadag, vilket klaganden föreslog.

Röman skriver att redaktionen gjorde grundlig förhandsresearch för artikeln. Tidningen hörde många utöver dem som uttalade sig i artikeln samt bekantade sig med otaliga fall och rikligt material. Flera av de föräldrar som tidningen talade med underströk att de känner oro för mobbaren, vilket också nämndes i artikeln. I artikeln nämns ingenting om mobbarens identitet. Röman anser att varken föräldrarna eller redaktören fokuserat på mobbaren som person utan på skolans agerande. Kritiken riktade sig mot rektorn och skolans sätt att hantera konflikter och mobbning. Röman skriver att ärendet fortfarande var aktuellt när artikeln publicerades trots att en del av de fall som behandlades inträffat under föregående läsår. Hon anser att det var motiverat att publicera artikeln på nyhetssidorna.

Enligt chefredaktören erbjöds klaganden möjlighet att ställa upp för en intervju och samtidigt ta del av den kritik som föräldrarna framfört.  Klaganden nekade till en intervju. Enligt Röman var den kritik som framförts inte sådan att man hade kunnat bemöta den som en del av skolans öppna diskussionsdag. Tvärtom anser hon att det vore olämpligt att på ett så kallat öppet hus-evenemang diskutera konflikter som berör enskilda personer och kommunikationen mellan deras hem och skolan. Röman skriver att en person i rektorns ställning bör kunna svara på mediernas frågor också utanför särskilt anordnade temadagar, ens på en allmän nivå. I enlighet med god sed berättade tidningen för sina läsare att rektorn nekat till en intervju.

Röman konstaterar att klaganden både per telefon och per e-post informerades om vilket ärende intervjun skulle gälla. Båda gångerna hänvisade klaganden till sin tystnadsplikt och önskade att intervjun skulle göras under skolans temadag för personalen, eleverna och lärarna.

Chefredaktören undrar i sin tilläggsutredning varför klaganden har kontaktat vårdnadshavarna till en av eleverna och fått deras medgivande till behandlingen av klagan. Hon lämnar det till opinionsnämndens avgörande huruvida en sådant agerande eventuellt till och med har bidragit till att eleven och vårdnadshavarna känt sig stämplade.

Avgörande

Det är journalisters plikt att sträva efter en sanningsenlig informationsförmedling (JR 8). Journalister ska förhålla sig kritiskt till informationskällorna. Detta är särskilt viktigt i kontroversiella frågor, eftersom nyhetskällorna kan syfta till egen vinning eller till att skada andra (JR 12). Intervjuobjekt har rätt att på förhand få veta i vilket sammanhang deras uttalanden kommer att användas. De ska också få veta om intervjun kan komma att användas i flera olika medier. Intervjuobjekt ska alltid meddelas ifall samtalet är avsett för publicering eller enbart som bakgrundsmaterial (JR 17). Om journalister framställer information om en klart identifierbar persons eller parts agerande och därmed ger denna en mycket negativ publicitet, ska de ge föremålet för kritiken möjlighet att framföra sin egen syn redan i samma sammanhang (JR 21).

I inledningen på första sidan ”Systematisk mobbning på skola” berättades att elever i första klass har blivit föremål för mordhot och våld från en jämnårig klasskamrat. Enligt tidningen hade barnen tvingats försonas med mobbaren, och föräldrarna till de mobbade eleverna hade anmälts till barnskyddet och polisen. I själva artikeln berättar två mammor under sitt eget namn om att deras barn blivit föremål för upprepad mobbning av en elev i samma klass. Enligt mammorna tog skolans personal inte tag i saken utan nekade till att mobbning förekommit. Slutligen flyttades dock den elev som misstänkts för mobbning till en annan grupp. Tidningen hörde också två andra föräldrar som var missnöjda med skolans specialundervisning. Den ena föräldern berättar att hennes son hade försvarat de mobbade i de mobbningsfall som tidningen nämner. En av föräldrarna gjorde en begäran om undersökning till polisen.

Tidningen skriver att polisen inte har funnit tecken på mobbning och inte anser att skolans personal skulle ha brutit mot sin tjänsteplikt. Även undervisningsdirektören konstaterar i artikeln att hon litar på rektorn och beskrev situationen på skolan som lugn. Redaktionen skrev att rektorn inte ville ge en intervju. Däremot skrev tidningen om ett e-postmeddelande som rektorn skickat till redaktionen i vilket rektorn berättade att myndigheterna redan utrett skolans verksamhet och att hon hoppades att föräldrarna tar kontakt direkt med henne om de vill föra fram kritik. Tidningen publicerade ännu 14.9.2013 rektorns och undervisningsdirektörens gemensamma insändare i vilken de framhöll att skolan reder ut konflikter enligt avtalade spelregler.

Mobbning är ett betydande problem för eleverna, deras familjer och för hela samhället. Tidningen hade grunder för att berätta om mobbningen.

I artikeln framfördes olika uppfattningar om ärendet och även synpunkter som stöder klaganden kom fram.  Nämnden anser att även klaganden i egenskap av skolans rektor hade kunnat delta i denna diskussion på en allmän nivå utan att äventyra sin sekretessplikt. Så gjorde hon också i efterhand när hon skickade sin åsikt till tidningen för publicering.

Klaganden erbjöd redaktionen möjlighet att tala med elever, föräldrar och personal när skolan hade öppet hus. Nämnden anser inte ett sådant erbjudande vara genomförbart eftersom det var fråga om omständigheter som faller inom familjernas privatliv. Den e-post som klaganden skickat till redaktionen visar att hon var medveten om vilket ämne tidningen skulle behandla. Det hade varit uppriktigt att i förväg berätta för rektorn att detta e-postmeddelande skulle publiceras. E-postmeddelandet innehöll dock inte sådana uppgifter att rektorn själv eller någon utomstående skulle ha utsatts för orimlig publicitet. Med hjälp av e-postmeddelandet kunde tidningen också för allmänheten berätta exakt på vilka grunder en ledande tjänsteman vägrar ge en intervju.

I sin behandling av ett viktigt ämne försummade tidningen att trygga integritetsskyddet för det barn som påstods vara mobbare. I den skola där konflikten uppstått finns det endast två parallellklasser på de lägre årskurserna. I och med att elevernas föräldrar uppträdde med namn och berättade vilket kön det barn som misstänks vara mobbare är, samt att han flyttats till en annan grupp, är det lätt att sluta sig till hans identitet. Att stämpla en elev som mobbare och ge en detaljerad beskrivning av den påstådda mobbningen var oskäligt både för eleven och för hans familj i synnerhet eftersom det är fråga om kontroversiella fall. I detta fall hade den skada som åsamkats barnet inte undvikits ens om vårdnadshavarna samtidigt hade hörts.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Borgåbladet har brutit mot god journalistisk sed och ger tidningen en anmärkning.

Beslutet fattades av:
Risto Uimonen (ordf.), Marko Forss, Hannele Haanpää-Holappa, Hannu Helineva, Jyrki Huotari, Ulla Järvi, Riitta Kalliokoski, Lauri Karppi, Pasi Kivioja, Heli Kärkkäinen, Seppo Määttänen, Riitta Ollila och Heikki Vento.